Migrationsverket, Migri, meddelade på torsdagen att 26 av landets 52 kvarvarande mottagningscenter ska stängas. Bland dem finns Ålands mottagningscenter, vilket framför allt påverkar ukrainare som flytt kriget.
– Beskedet kommer ändå som en överraskning, säger Helena Flöjt-Josefsson, biträdande chef för mottagningscentret.
– Vi har levt med ovisshet, men ändå hoppats få fortsätta.
Stängningen är en del av en större omstrukturering. År 2023 fanns över 120 center, nu planerar Migrationsverket att minska till 15–20. Orsaken uppges vara att antalet asylansökningar har minskat, i fjol med 45 procent. Man räknar med att spara 21 miljoner euro årligen genom neddragningarna.
För Åland innebär beslutet att avtalet med Finlands Röda Kors sägs upp den 31 mars 2025. Verksamheten avslutas senast den 30 september.
Berör 320
Cirka 320 personer är i dag inskrivna i mottagningsservicen på Åland, varav en tredjedel är barn. Personerna är antingen asylsökande eller har tillfälligt skydd, men saknar fortfarande hemkommun på Åland. Ungefär 90 hushåll, alltså 70 procent av klienterna, bor i bostäder hyrda av Röda Korset i tio olika kommuner.
– Vi har samlat stor kompetens här. Våra klienter är allt från nyfödda till över 80 år, säger Flöjt-Josefsson.
De som varit på Åland i minst ett år kan söka hemkommun och gå över till det kommunala integrationsspåret. Redan över 100 personer på Åland har gjort detta. Kommunerna får ersättning från NTM-centralen.
Kan behöva flytta från Åland
Helena Flöjt-Josefsson menar att den praktiska huvudfrågan framåt är boende, men också förutsättningarna för en lyckad integration och att skapa förutsättningar att bli en varaktig del av det åländska samhället. För dem som bor i mottagningscentrets lägenheter blir det avgörande om hyresvärdarna kan tänka sig att låta hyresgästerna ta över kontrakten, även om deras uppehållstillstånd tar slut i mars 2026.
– Vi hyr i dag från 44 olika hyresvärdar och försöker få dem att hyra ut direkt till familjerna, säger Flöjt-Josefsson.
Fakta
Ålands mottagningscenter
• Migrationsverket säger upp avtalet 31 mars 2025. Verksamheten avslutas senast 30 september 2025.
• Centret öppnade i juni 2022 och skulle först bara pågå till mars 2023.
• 25 av landets 52 mottagningscenter stängs (2023 fanns cirka 120).
• 320 personer är inskrivna på mottagningscentret på Åland, varav en tredjedel är barn.
• 70 procent bor i bostäder hyrda av Röda Korset, utspridda i tio kommuner.
• 12 anställda, samt två av ÅHS.
• 100 har redan fått hemkommun på Åland och får service via kommunen. De med tillfälligt skydd kan ansöka om hemkommun efter ett år i Finland.
Bild
Migrationsverket väntas ge instruktioner om övergången. De som inte kan ordna eget boende kan komma att placeras vid andra mottagningscenter i Finland.
– Ingen ska bli utan plats. Systemet garanterar tak över huvudet, men inte möjlighet att välja var.
Vid ett informationsmöte på torsdagsmorgonen för berörda mottagningscentraler hölls hela mötet på finska – trots att Ålands center är enspråkigt svenskt.
– Jag räckte upp handen och sa att jag inte hade förstått presentationen, säger Flöjt-Josefsson.
Borde Åland ha en egen mottagningslösning?
– Kommunerna har sedan 2012 huvudansvar för integration enligt integrationslagstiftningen, och KST tar hand om personer inom socialvården. Men risken nu är att ansvaret faller mellan stolarna. Det kan lätt bli ”du jobbar 40 procent, du kan ta det här också.” Om kommunerna kunde gå ihop, kanske tillsammans med landskapet, skulle man kunna skapa något gemensamt.
– Vi har alla läst Åsubs rapport om varför folk flyttar från Åland – det måste finnas någonstans att vända sig. Det är en nöt att knäcka. Vi skulle gärna fortsätta, vi känner att vi har gjort verklig skillnad för de här personerna.
Mottagningscentret informerar nu klienter och hyresvärdar. Migrationsverket skickar skriftlig information nästa vecka.
– Vårt budskap till klienterna är: sitt lugnt i båten. Vi hjälper till så gott vi kan, säger Helena Flöjt-Josefsson.
