Karin Smirnoff har ibland beskrivits som en författare som kom från ingenstans.

– Det kan ha att göra med att jag inte var i 20-årsåldern när jag debuterade. Jag var 53 och hade hunnit leva en del. Jag tror att Strindberg en gång sade: ”lev först, skriv sen” och det ligger något i det. Klart att det finns begåvade unga människor, men jag tror det krävs viss erfarenhet att ha något att uttrycka, men det beror ju på vad man skriver om. Jag måste alltid förankra det jag skriver om i någon sorts verklighet, annars går det inte, säger hon.

Jana Kippo-sviten är avslutad, åtminstone för nu. Men på scenen under litteraturdagarna flaggade Karin Smirnoff för att hon igen kan återuppstå. Hon säger att hon kan sakna att kommunicera med Jana Kippo.

– Jag saknar att kanalisera mig själv i henne och att låta henne bli ”wild and crazy” vilket är väldigt kul. Jag tror man kan gilla henne oavsett om man är man eller kvinna. Hon är fördomsfri, dömer inte, hon är hjälpsam mot dem som behöver hjälp. Samtidigt kan hon vara riktigt hård och kategorisk om hon möter motstånd. Ibland längtar man efter att vara som hon och hon kanaliserar en längtan efter att vara som man är utan att se ut på ett visst sätt eller prestera något exceptionellt.

Karin Smirnoff beskriver Jana Kippo som både självständig och sårbar.

– Jag tror att läsaren vill ta hand om henne och att det ska gå bra för henne, liksom de vill detsamma med Lisbeth Salander i Millennium-böckerna.

Millennium

Efter att Karin Smirnoff tog över skrivandet av Stieg Larssons Millenniumserie har hon skrivit två böcker och en tredje återstår.

Under sitt scenframträdande berättar hon att det var speciellt att ta över författandet efter Larsson och David Lagercrantz eftersom så många har en relation till böckerna och att hon behövde göra något eget.

– Jag har inte läst om böckerna sedan jag tog över författandet. De som jag hittills gett ut har fått ett blandat mottagande. De är inte lika rakt skrivna som andra krimböcker.

Under ditt scenframträdande fick man intrycket att det inte är lika lustfyllt att skriva Millenniumböckerna som Jana Kippo-sviten?

– Det stämmer nog. Det är så olika typer av berättelseformer. Jag gillar att känna mig fri i skrivandet och det kan jag inte riktigt göra i Millennium. Därmed är det inte tråkigt, det är ett hantverk som utmanar mig.

Tema våld

Ett av många teman i Smirnoffs böcker är våld av olika slag.

Hon säger att hon gillar att skriva om ondska.

– Det är ett ämne som aldrig kan släckas. Vi dras till det, förfäras över det, vi har våld i oss, ser det som underhållning. Våld förstör våra liv, vi förstör naturen med våld. Men det blir lätt underhållningsvåld. Ska man skriva om det ska man också kunna kommentera våldet. För slutar man prata om det kan man också tro att våldet inte finns. Våldet i hemmet är ingen prioriterad fråga trots att så många dör av det årligen.

Blir tv-serie

Karin Smirnoffs Kippospråk är säreget i sin korthuggna, dialektala form.

– När jag läste Ágota Krystofs ”Den stora skrivboken” blev jag väldigt drabbad av hennes språk. Hon är från Ungern och skrev på franska. Jag tänkte att hon måste ha förenklat språket då det inte var hennes modersmål. Det är kanske samma jag har gjort när jag blandar in dialekter, för jag behärskar dem inte fullt ut.

Nu ska ”Jag for ner till bror” bli tv-serie med Amanda Jansson, som spelade Stormskärs Maja, i huvudrollen. Karin Smirnoff säger att hon först kände sig tveksam.

– Hon är så mjuk och söt och så ser jag inte Jana Kippo. Men så gjorde hon sin tolkning i pjäsen på teater Västernorrland och gjorde det väldigt bra. Hon är en mycket duktig skådespelare, det får man inte glömma.

Vad har framgången gjort med och för dig?

– Jag hade ett bra liv innan allt drog igång. Det har gjort att jag är mycket borta från min familj då jag reser mycket och det har påverkat många relationer. Jag är till exempel en dålig mormor. Det blir säkert bättre på sikt men nu har jag inte tiden att vara med barnbarnet så mycket som jag vill. Å andra sidan har jag fått mycket bättre ekonomi även om jag inte badar i pengar. Men jag kan leva på det och slipper oroa mig. Sådana bekymmer har jag också haft i mitt liv.