Föglö kommun är mycket kritisk till landskapsregeringens förslag till ändring av postlagen. Kommunstyrelsen motsätter sig såväl glesare utdelning av post och en försämring av kvalitetsnormen för brev som ökad frivillighet i lagstiftningen.
Man pekar i sitt yttrande på att färre utdelningsdagar skulle innebära att utgående möteskallelser och fakturor skulle försenas. Speciellt negativt vore det om kvalitetsnormen samtidigt försämras och förstaklassbreven slopas.
– Redan i dag förekommer det att posten inte hinner fram innan förfallodagen. Om normen blir fyra dagars leveranstid är det en betydande försämring. Det finns också en oro för att kostnaderna stiger och om även paketutdelningen blir glesare är det inte bra. Där går förväntningarna i motsatt riktning, förklarar Niklas Eriksson.
Framme efter fyra dagar
Enligt den nu gällande regleringen ska minst 85 procent av breven inom landskapet, som är avsedda att nå en adressat den första vardagen efter inlämningsdagen, nå adressaten den dagen och resterande del därpå följande vardag.
LR föreslår att kvalitetsnormen för de samhällsomfattande tjänsterna lindras så att förstaklassbrev avskaffas och att minst hälften av försändelserna ska vara framme senast den fjärde vardagen och minst 97 procent senast den femte vardagen från inlämningsdagen. Det här skulle möjliggöra varannandagsutdelning.
Förslaget motsvarar den ändring av kvalitetskraven som infördes i Finland 2017. Motiveringen är att de minskade brevvolymerna och den ökande digitaliseringen innebär en utmaning för för postutdelningen.
Landskapet bör betala
I Föglö befarar man också att en öppnare, försämrad lagstiftning riskerar att först drabba de perifera delarna av landskapet, som skärgård och landsbygd där det finns minst kunder. Hittills har lagen garanterat en stabil utdelning med rimliga väntetider.
”Ökad frivillighet leder högst sannolikt till att de ’olönsamma’ delarna dras in först. Det skulle vara mycket illa för en samhällelig grunduppgift sedan länge, utdelning av post”, sägs det i yttrandet.
– Vi anser att landskapsregeringen vid behov bör samhällsfinansiera postutdelning i skärgård och glesbygd. Det är ju ändå landskapet som äger aktiebolaget Åland Post, påpekar Niklas Eriksson.
