Den lavinartade ökningen av hemundervisning på Åland är en av anledningarna till att grundskolelagen nu revideras. Från landskapets sida har man överlämnat sina synpunkter till lagberedningen, i januari lämnas förslaget till lagtinget. Efter det finns det tid för ändringar om så önskas innan lagförslaget tas upp i lagtinget i mars.– Den nya lagen kan tillämpas under nästa läsår, men träder i kraft i augusti 2020, säger Rainer Juslin.Det har framkommit kritik mot luckor i lagen gällande avsaknad av pedagogiska krav på hemundervisande föräldrar, ändras det i den reviderade lagen?– Nej, inte på den punkten. Hemundervisningen har en stark ideologisk ställning, det finns inga krav på att inhämta kunskap enligt läroplanen.Om undervisningen inte skulle fungera i någon familj, vad görs då?– Det är väldigt dåligt reglerat, bland annat därför revideras nu lagen. Vi kan inte tvinga någon till skolan, läroplikten är starkt skyddad.Men det är ju ändå en plikt?– Ja, det är där det blir lite knepigt, men krasst kan man säga att om en elev inte lyckats inhämta den kunskap man ska, får hen heller inget avgångsbetyg. Man kan få ett skiljebetyg i de ämnen man presterat i, men då blir det svårt att söka till vidareutbildningar på exempelvis gymnasienivå.StandardiseringRainer Juslin säger även att det är en kommunal angelägenhet att se till att läroplikten efterlevs.– Från landskapet har vi inget operativt ansvar, vi skulle dock vilja få till stånd en standardisering av kontrollen.Idag görs tillsynen antingen genom en portfolio hos eleven, eller genom skriftliga prov. En portfolio är en pedagogisk modell som visar elevens utveckling under en längre tid.Kerstin Lindholm, projektledare på utbildningsbyrån säger att man vill förse åländska skolor med medel för att alla barn ska uppfylla läroplanen.– Vi vill värna om såväl läroplanen som hemundervisningen. I nuläget sker tillsynen en gång per år, det vore bra att få till träffar lite oftare än så.KritiskÅlands Hemundervisarförening r.f (Åhuf) menar att det framförts vilseledande vinklingar i media om hemundervisning.– Hemundervisade elevers inhämtade kunskaper tenteras sällan, det görs exempelvis genom en muntlig redovisning av elevens kunskapsnivå, en så kallad portfolio, säger Åhuf:s ordförande Jonas Himmelstrand.Han berättar att han talat med Kerstin Lindholm, och att det bara vid ett tillfälle för flera år sedan funnits en hemundervisad elev som inte klarat proven.Har det också förekommit att elever förhörts i ämnen de inte läst?– Ja, det har hänt att en elev fick frågor om sådant som denne ej hade läst. Vi följer inte nödvändigtvis samma arbetsplan som skolorna. Vi ska följa läroplanen, men det betyder inte samma sak som arbetsplan, vi kan läsa andra ämnen än skolorna gör under samma tidsperiod.I ett pressmeddelande skriver Åhuf att en stor mängd forskningsrapporter om hemundervisning runt om i världen visar på mycket goda resultat både akademiskt och socialt, och att även barn som går i skola misslyckas, och de får dessutom fortsätta gå i skola.Jonas Himmelstrand satt med i en arbetsgrupp som tog fram nya förslag för hur tillsynen av hemundervisning ska skötas i framtiden.– Vi vill gärna att det ska finnas kompetens inom skolorna angående hemundervisning, det finns för liten kunskap i ämnet bland lärare, därför vill vi att någon, eller några lärare får en bredare kunskap om detta.– Det är inte vår uppgift att undervisa lärare, men vi informerar gärna.

Peter Pussinen