Statssekreterare Matti Anttonen är personligen väl bekant med Åland sedan långt tillbaka. Hans far sommarjobbade här redan på 1940-talet och själv har han vistats mycket i landskapet. Kontakterna mellan Utrikesministeriet och landskapsregeringen är därtill goda.
– Både på politisk- och tjänstemannanivå är det föredömligt gott. Andra ministerier har en hel del att lära för att behandla Åland som subjekt, säger lantråd Veronica Thörnroos (C), som är värd för besöket.
Matti Anttonen konstaterar att Åland, tillsammans med Lappland, är den region i Finland som drabbats hårdast av pandemin. Båda är beroende av turismen, och Åland dessutom av sjöfarten. Det visar inte minst de siffror som han tog del av på Ålands statistik- och utredningsbyrå på onsdagen.
– Det positiva är att resandet från fastlandet ökat verkligen stort, men det är en lång väg kvar.
Just det ökade inresandet tror han bidrar till en förbättrad relation mellan Åland och Finland, och även på en ökad förståelse för landskapets situation.
Överlag tror han att Finland, och Europa som helhet, kommer att klara pandemin relativt bra, men uttrycker en oro för vad som händer med de länder som inte kan stimulera sin ekonomi eller har tillräckligt med vaccindoser.
Olika strategier ett hinder
Under pandemin har det nordiska samarbetet prövats hårt med bland annat ökade gränshinder. I vintras klandrade EU-kommissionen fem länder, däribland Finland, för att ha infört strikta inreserestriktioner.
Matti Anttonen håller med om att samarbetet blivit lidande. Länderna har sedan 1950-talet och fram till pandemin haft passfrihet och gemensam arbetsmarknad. Han förklarar vändningen delvis med att ingen var förberedd på en pandemi. Länderna valde därtill hela olika strategier för att bekämpa den.
– I Finland var det viktigaste att skydda befolkningen och minska antalet dödsfall, ganska lika strategi som Danmark och Norge. I mitten stod ett land som valde en annan strategi, och det är det största och viktigaste landet i Norden. Jag tror det har varit en del av problemet. Om vi alla hade haft en liknande strategi skulle det ha varit lättare.
– Nu måste vi diskutera hur vi ska agera nästa gång, inte bara i Norden utan i hela Europa. Det här är en global utmaning som inte går att lösa med nationella åtgärder.
Kan hjälpa utanför Finland
Gränsfrågorna har också varit uppe till diskussion under de två dagar långa ministeriebesöket på Åland. Matti Anttonen lyfter gärna fram vad Finland kan göra utanför landets gränser för att hjälpa såväl medborgare som företag – också de åländska. Ambassaderna och konsulaten ute i världen kan bidra med mycket hjälp till näringslivet.
– Företagarna är inte medvetna om att de kan gå till ambassaderna och fråga. Jag har ibland känslan av att man inte vågar ta kontakt. Vi är en serviceorganisation.
Utrikesministeriets och landskapsregeringens tjänstemän har, enligt lantrådet, nästan daglig kontakt. Ålands särställning är en av ministeriets ansvarsfrågor.
