Ålandstidningen berättade förra veckan att den ekologiska jordbruksproduktionen fortsätter att öka i popularitet. På Åland finns för tillfället 130 gårdar som producerar ekologiska livsmedelsprodukter, vilket utgör mellan 20 och 25 procent av de åländska producenterna, och sedan 2013 har det totala försäljningsvärdet av ekologiska produkter i landskapet ökat från 600.000 euro till över en miljon euro.
Men flera jordbrukare som Ålandstidningen pratat med menar att siffrorna ger en missvisande bild av hur den ekologiska odlingen egentligen ser ut – och att det i stället finns flera utmaningar som bör belysas.
– Man kan få uppfattningen av att en femtedel av det åländska jordbruket är ekologiskt. Men försäljningen utgör bara drygt en miljon av 30 miljoner, så det mesta är improduktiv odling som inte producerar någonting till handeln, säger jordbrukaren Robert Ekström som också sitter i Ålands trädgårdshalls styrelse.
Inget emot ekologisk odling
Robert Ekström framhåller att han absolut inte har något emot ekologisk odling men tycker att man bör fokusera på att producera produkter som har efterfrågan. I dag har exempelvis flera jordbrukare ekologisk åkerareal med djurfoder medan köttproduktionen är konventionell.
– Då blir det lite bakvänt, det är bidragsmaximering. Jag tycker inte vi ska ha den utvecklingen att allt går på stöd. Fokus borde vara på att få till effektiv produktion som ger ruljans och exportmöjligheter.
Ett annat problem är att den ekologiska odlingen kräver större arealer och när fler gräsvallar odlas ekologiskt blir det svårare att få tag på mark.
– Det finns bönder som behöver större arealer men det är svårt att få tag på. Särskilt när man blir utkonkurrerad på arrendesidan eftersom de som odlar gräs lyfter höga stöd och kan betala bättre arrende.
Svårt att satsa
Även lök- och potatisbonden Johan Holmqvist, som sitter med i producentförbundets ungdomsutskott säger att frågan om den ekologiska odlingen på Åland varit uppe för diskussion.
– Som det ser ut i dag utnyttjas en begränsad resurs väldigt dåligt. Det finns många unga som vill satsa på jordbruket men det är svårare att få tag på mark.
Även han framhåller att han inte har något emot ekologisk produktion.
–  Man borde försöka höja värdet på ekologiskt odlade produkter men så har inte utvecklingen sett ut. Jag tycker inte att det ekologiska jordbruket ska vara beroende av det extra stödet.
Han tycker att stöden för produktion borde basera sig på vad stödtagaren producerar snarare än areal och djurenheter. 
– Överlag är det synd hur stöden ser ut. Om man vill ha en ökad ekologisk produktionen ska man låta marknaden styra det. Det är inget man ska styra från politiskt håll.
Har påtalat saken
Christian Påvals, ordförande i producentförbundets ungdomsutskott, håller med både Johan Holmqvist och Robert Ekström.
– Det är inte jättepositivt att så stora arealer används till ekologisk odling med tanke på hur lite som produceras. Det finns många riktigt duktiga ekologiska bönder men det finns också många som bara har ekologisk gräsvall och håller djuren konventionellt.
– Det är inte alla som fokuserar på effektivitet i odlingen, utan mera på hur man kan lyfta mest pengar.
Samtidigt säger han att det är upp till politikerna att agera om man vill få till förändring. ÅPF:s ungdomsutskott har redan påtalat det i samband med diskussioner om det nya LBU-programmet som håller på arbetas fram.
– I stället för höga stöd borde man försöka få upp priserna, men vi kan inte göra så mycket. Det behöver komma från landskapsregeringen.
Frågan har även varit uppe för diskussion i ÅPF:s styrelse men ordförande Birgitta Eriksson-Paulson vill inte gå in på vad som sagts under mötena.
– Men det kritiken handlar om är att man anser andelen producerad ekologisk vara i butikerna är förhållandevis liten till den areal som odlas ekologiskt på Åland.

Kevin Eriksson