För två månader sedan uppmärksammades hemlösa som spelade musik och tiggde på Mariehamns gator. Några av dem har nu fått arbete, bland annat som byggare.
INFLYTTNING För två månader sedan kunde man läsa i Ålandstidningen om romer från Rumänien som flyttat till Åland. Tiggandet och det miserabla boendeförhållandena, bland annat under en av ramperna i skateparken i Mariehamn, väckte starka känslor. Men debatten försvann ur massmedia. Vad hände sedan?
Jan-Erik Karlström, kyrkoherde i Mariehamns församling, var med då församlingen förbarmade sig över fyra hemlösa:
-Det var de romer som en kort tid bodde i skateparken i Mariehamn som fick flytta ut till Lemböte lägergård, förklarar Karlström.
Planen var att ge de unga rumänerna en chans att komma på fötter och bli självförsörjande.
-De kom hit den 7 april och kyrkorådet beslöt att de den första månaden skulle få hjälp via diakoni, säger Karlström.
Mariehamns församlingsmedlemmar har alltså finansierat hjälpen till romerna.
-Den första månaden gjorde de mest småsysslor, berättar Karlström.
Arbetar för mat och sängplats
Efter en månad på Lemböte lägergård var det dock dags för romerna att börja arbeta för mat och boende.
-De arbetade tre timmar om dagen och utförde diverse sysslor, säger Karlström.
Men nu har två romer flyttat från Lemböte till Mariehamn:
-Det är två unga män som arbetar heltid på en byggfirma i stan som för ett par veckor sedan flyttade till en egen lägenhet, säger Karlström.
Ett ungt par bor fortfarande kvar på Lemböte lägergård.
-De arbetar deltid på en affär i Lemland, men hoppas på att få varsitt heltidsjobb till hösten, säger han.
Karlström förklarar att det är svårt för romerna att få ekonomin att gå ihop:
-Det är ju inte direkt några jättelöner de får, och dessutom betalar de 35 procent källskatt på sina inkomster de sex första månaderna de arbetar, säger han.
Men arbetet är också viktigt för att romerna ska få stanna på Åland. Som turist får man bara stanna tre månader, men med fast arbete kan man få uppehållstillstånd.
Svårt med svenskan
Trots att det varit på Åland i flera månader har de rumänska romerna svårt att lära sig svenska.
-De pratar rumänska med varandra på arbetet, säger Karlström som själv kommunicerar med romerna på engelska.
-Men en av dem är mycket nyfiken och snappar upp många ord, säger han.
Svenskan lär komma med tiden, om än långsamt. Och kanske denna, till en början tragiska nyhet, om människor som bodde under en skateboardramp, blir en framgångssaga i den åländska integrationens tecken.

Ålandstidningen