Om landskapskommunerna inte går med på att betala 50 procent av Fältarnas verksamhet tvingas de drastiskt skära ner på resurserna. Och värst drabbas självklart landsbygdskommunerna själva.
UNGDOMAR Frågan aktualiserades när stadens socialnämnd började planera budgeten för nästa år. Staden har hittills betalat för 75 procent av Fältarnas verksamhet och landsbygdskommunerna har tillsammans betalat resten.
När Fältarnas årsrapport från 2009 visade att staden inte utnyttjar så mycket som 75 procent, utan snarare 50 procent, har man därför beslutat att bara betala just hälften.
-Vi förstår dem. Det är klart att staden inte vill subventionera hela landsbygden, säger Annika Humell, en av fältarna.
Problemet är nu att Fältarna måste få landsbygdskommunerna att betala lite mer än de tidigare gjort. Så som det är nu betalar landsbygden tillsammans en klumpsumma, motsvarande 25 procent av kostnaderna.
-Det är enligt något jättegammalt system som jag tror baseras på skatteöret, säger Sandra Jourdan, ledande fältare.
Mer rättvist system
Därför har man nu tagit fram ett nytt förslag som nyligen skickats ut till kommunerna för godkännande. Förslaget är, enligt fältarna, mer rättvist och innebär att landsbygdskommunerna tillsammans betalar 50 procent.
-Vad varje kommun betalar beror på elevantalet i åldern 13 till 18 år, som är vår målgrupp. Det betyder att stora kommuner med många ungdomar betalar mer, säger Jourdan.
Och eftersom Fältarna också lägger lite drygt hälften av sin tid på landsbygden anser de att förslaget är rättvist gentemot staden.
Mycket osynligt arbete
Hur landsbygdskommunerna kommer att ta emot förslaget har Fältarna dock ingen aning om.
-Vi har inte fått några indikationer.
Men de tror att det kan bli vissa problem eftersom få människor vet vad Fältarna egentligen gör.
-Vi har kontakt med unga som ingen vet om. Ibland kan vi träffa en person en gång i veckan i tre års tid men det är ingen som vet det, säger Fanny Sundström.
Fältarna arbetar förebyggande och är också ute mycket i skolorna, vilket inte alltid föräldrar och beslutsfattare vet om.
-Om vi är i Godby högstadieskola vet kanske inte de i Saltvik och Geta det.
Många har också uppfattningen att Fältarna enbart finns på stan på kvällarna och därför bara hjälper ungdomar från Mariehamn, men så är det inte. Även ungdomar från andra kommuner vistas på stan på kvällarna.
-Men helg- och kvällsarbetet är egentligen bara en bråkdel av det arbete vi gör, säger Annika Humell.
Sparar pengar på sikt
Arbetet är viktigt och behövs, säger de. Det finns ingen annan liknande verksamhet för ungdomar i den åldern.
-Vi skulle behövas hur mycket som helst, säger Sandra Jourdan.
I och med att de arbetar förebyggande hjälper de också unga att inte hamna i drog- eller alkoholproblem eller börja med brottslighet. Även om de erkänner att det är svårt att säga om någon skulle ha hamnat i "trubbel" om de inte träffat Fältarna.
-Men vi jobbar bland annat med metoder som är evidensbaserade och som enligt forskning har visat ge effekt, säger Annika Humell.
I och med det sparar Fältarna på sikt pengar åt kommunerna, säger de.
-Kostnaden är en droppe i havet om man jämför med vad det kostar att ha en ungdom på ett behandlingshem, säger Jourdan.
I snitt kostar ett behandlingshem, oavsett sort, 8.000 euro per person och månad. Den kostnaden står personens hemkommun för.
-Och oftast måste personen vara på behandlingshem ett halvår eller ett år, säger Fanny Sundström.
Skära ner mycket
Om landsbygdskommunerna inte är villiga att betala för en större del av verksamheten än förut kommer den att påverkas väldigt mycket.
En av de fyra tjänsterna kommer att försvinna, men det blir mer än en persons arbete som försvinner. Detta eftersom Fältarnas arbete är uppbyggt på att jobba i par.
-En person kan inte jobba hela tiden så i så fall måste vi skära ner ganska mycket på verksamheten. Vi får säga nej till många grejer och då främst i landsbygdskommunerna eftersom de betalar minst. Det leder till att ungdomarna får sämre koll på oss och vi gör ett sämre jobb, konstaterar Sandra Jourdan.
-Det är ju ungdomarna som blir lidande. Det är synd att det är så lätt att skära ner på saker som rör ungdomar, de vet inte vad de har för rättigheter, säger Annika Humell.
Alla måste vara med
Så nu hoppas de att landsbygdskommunerna lyssnar på deras vädjan och att alla kommuner accepterar det nya förslaget.
-Det blir problem om till exempel två kommuner inte vill vara med. Det här bygger på att alla är med, säger Humell.
-Ja, det är omöjligt att fråga "vilken kommun kommer du från?" när ungdomar kommer fram på stan och vill prata, säger Fanny Sundström.
Om det blir ett negativt besked kommer Fältarnas verksamhet att påverkas redan från årsskiftet.

Matilda Andersson