Budgeten för 2023, som fastställdes av fullmäktige nyligen, visar ett underskott på minus 769.000 euro.
– Det är det största underskottet vi haft, men egentligen har vi varit på minus alla år sedan det nya landskapsandelssystemet kom eftersom det är så ofördelaktigt för oss, säger kommundirektör Niklas Eriksson.
Årsbidraget beräknas nästa år bli minus 416.000, vilket innebär ett negativt sådant för femte året i rad. Även prognosen för bokslutet 2022 är kraftigt negativ. Som sten på bördan klubbades en omfattande tilläggsbudget för året, efter överskridningar av fastighetskostnaderna och vatten- och avloppsreningsverket samt kostnadsökningar inom barnomsorgen.
Stark föryngring
De senaste tio åren har befolkningsutvecklingen varit stadigt negativ, och siffran 501 invånare vid årsskiftet 2021-2022 beskrivs som historiskt låg. Under den föregående tioårsperioden minskade antalet personer skrivna i kommunen med närmare 80 personer. Däremot syns en ökning av antalet barn i dagis- och skolåldern, och medan äldreboendet Annagården i dag har lediga lägenheter är daghemmet fullbelagt.
Kommunen har också de senaste åren noterat att många som bor på Föglö inte är skrivna där, vilket från kommunens perspektiv är problematiskt. Det rör sig till stor del om inflyttning från andra länder, om flyktingar och om personer som kommer till kommunen via bemanningsföretag.
– Alla känner inte till vikten av att skriva sig här och vissa vet förstås inte heller hur länge de blir kvar, säger Niklas Eriksson.
”Skatteväxling”
Möjligheterna att klara budgeten utan nedskärningar i driftsekonomin och skattehöjningar bedöms som obefintliga på sikt – såvida inte landskapsandelarna ökar.
Trots det stora underskottet blir det inga höjda kommunala skattesatser nästa år, i stället skjuter kommunen fram investeringarna. Inkomstskatten är således fortsättningsvis 17,50 procent och ingen fastighetsskatt tas ut för fast bosättning och föreningshus.
År 2024 kan det däremot bli fråga om skatt på alla typer av fastigheter, i budgeten används ordet ”skatteväxling”.
– Det har diskuterats generellt bland kommunerna och Ålands kommunförbund har fått i uppdrag att utreda fastighetsskatten under nästa år. Skulle det bli något som är gemensamt för hela Åland kanske man i så fall inte skulle behöva höja inkomstskatten så mycket. Blir det inte så kommer nog inkomstskatten att behöva höjas med en procent 2024.
Under 2021 ökade skatterna från förvärvsinkomsterna i kommunen preliminärt med endast 0,1 procent jämfört med 2020. Samfundsskatterna ökade med 7,6 procent, vilket Niklas Eriksson förklarar med att kommunerna tillfälligt har fått en större andel av just de här skatterna under pandemiåren.
Egna medel finansierar
Föglö har inte någon stor upplåning sedan tidigare, och inga nya lån är planerade under 2023. De aktuella investeringarna finansieras med ackumulerat överskott från tidigare år.
Endast en större investering finns med i budgeten, det rör sig om 234.000 euro som redan tidigare budgeterats för att färdigställa överföringsledningar för vatten och avlopp till Ekholms bostadsområde i Prestgården by.
– Det har hakat upp sig på grund av problem med att få ledningarna över vattnet och det har också varit vissa problem med ledningsdragningen på Degerbysidan men där ska frågorna med markägarna vara lösta.
Försäljningen av tomterna öppnar preliminärt under våren, och enligt Niklas Eriksson har kommunen fått många förfrågningar om området redan från början.
– Sedan får man se om intresset kvarstår.
Buffert finns
I övrigt handlar det om investeringsposter som alla vardera understiger 30.000 euro, som inköp av ett nytt larmsystem för befolkningsskyddet, nya maskiner till skolans slöjdsal och en reservkraftsenhet till värmeverket.
Däremot dras ett delanslag på 336.000 euro för investering i ett nytt avloppsreningsverk in. Det nuvarande är placerat i Degerby, och kommunen har en annan tilltänkt mer avskild tomt i sydöstra Degerby i åtanke.
– Projektet är fortfarande aktuellt men vi har inte möjlighet att finansiera ett sådant i egen regi, utan det måste finansieras externt i sin helhet.
Trots utmaningarna beskrivs kommunens ekonomi som tillfredsställande, och tidigare goda år har gett en buffert som räcker ännu en tid.
– Det hänger helt ihop med hur mycket investeringar vi gör, och förstås på att driftsbudgeten inte får skena iväg, säger Niklas Eriksson.