IFK Mariehamns projekt ”spelares biologiska mognad” har väckt en del uppståndelse sedan föreningen nyligen gick ut med information till föräldrar om att man vill väga och mäta spelare födda 2011 och upp till ungdomslagen U17. I syfte att berätta mer om projektet och svara på frågor bjöd man under onsdagskvällen därför in till ett informationstillfälle tillsammans med Tommy Lundberg som varit med och konsulterat IFK i projektet. Tillsammans med Svenska Fotbollförbundet (SvFF) har han jobbat med precis det IFK Mariehamn nu vill göra sedan flera år tillbaka.

– Det är ett väldigt intressant område. Jag har jobbat med SvFF sedan två, tre år tillbaka och i dag vet vi väldigt bra hur det ser ut.

Metoden används i dag flitigt i både Sverige och andra europeiska länder och i grund och botten handlar det om att åldersindelning som tidigare varit väldigt tydlig inom ungdomsfotbollen visat sig vara hämmande för vissa spelares utveckling.

Stora skillnader

Utvecklingskurvan för unga pojkar och flickor kan se väldigt olika ut och forskning har visat att den biologiska skillnaden i ålder mellan en grupp jämnåriga kan vara så stor som fem år.

– När man kommer in i sin tillväxtspurt kan variera oerhört mycket mellan individer.

En person som är tidig i sin mognad kan därför ligga fem år före en jämnårig i fysiska attribut som storlek, explosivitet, hoppförmåga, snabbhet och styrka.

– Historiskt har det funnits ett jättebias mot tidigt mogna spelare. Det har varit en förkrossande majoritet tidigt mogna spelare i till exempel de svenska ungdomslandslagen. Men vad säger mognadstiming om framtida potential? Egentligen ingenting eftersom skillnaderna jämnar ut sig med åren. Därför har man börjat titta på hur man bäst tar hand om alla individer i en grupp.

Slutar oftare

Men det handlar inte bara om skillnader i prestation, utan om hur man hanterar skador och träningsformer beroende på utvecklingsfas en individ befinner sig i.

– Ska man sammanfatta utmaningarna handlar det om att tidigt mogna spelare premieras i form av speltid, uppmärksamhet, träningsmöjligheter och vid selektering och verksamheten är selekterande. Det är också betydligt vanligare att sent mogna spelare slutar för att de kanske inte känner sig kompetenta, vilket är en väldigt viktig drivkraft i den åldern, säger Tommy Lundberg.

Det resulterar i slutändan i att bägge grupper riskerar att bli understimulerade på flera sätt.

Skelettets tillväxt

Vad gäller tillvägagångssättet att väga och mäta barn, som kanske är det som orsakat mest diskussion på Åland, säger Tommy Lundberg att orden biologisk mognad låter värre än vad det är.

– Det vi gör är att vi använder skelettets tillväxt som ett mått på kroppslig mognad.

Metoden som används är Khamis-Roche-metoden som i praktiken handlar om att man uppskattar hur lång en person kommer att bli. Nuvarande mognadsstatus anges i procent av uppskattad fullvuxen längd. För att slå fast mognadsstatus behövs föräldrarnas längd och barnets längd och vikt.

– Den informationen kan sedan användas för att individanpassa träningen och ge bättre förståelse för en spelares prestation, samt minska skaderisken i samband med tillväxtspurt.

Ingen konflikt

Vad gäller farhågan om att spelares biologiska mognad skulle vara selekterande och prestationsinriktade metoder säger Tommy Lundberg att det inte finns någon konflikt mellan elitverksamhet och breddverksamhet.

– Det stimulerar både dem som vill ha roligt och spela länge och dem som vill bli så bra som möjligt.

Vad gäller frågan om att mäta, och kanske framför allt väga, barn och ungdomar, säger han att metoden varit helt okontroversiell i Sverige. Mätningar tas avskilt och kommuniceras inte utåt och studier och enkäter har visat att barn och ungdomar själv inte lägger särskilt stor vikt vid saken.

– Däremot har det visat sig att vi runtomkring kanske gör en större grej av det än vad det är för ungdomarna själva.

Ingen stor grej

IFK Mariehamns sportchef Gary Williams säger att hela idén till projektet kommer från att man inom föreningen vill bli bättre på att för alla individer skapa så bra förutsättningar som möjligt att ha roligt och att bli bättre med målet att alla ska spela så länge som möjligt.

– Utveckling sker inte på en linjär skala och genom att få förståelse för det kan vi bättra anpassa träningen för alla individer. Vi vill prova en ny metod som visat sig vara positiv för att kunna skapa en roligare och mer inkluderande erfarenhet.

Metoden ska nu användas på IFK Mariehamns pojkar födda 2011 och upp till ungdomslagen U17. Ingen måste delta och enligt honom kommer väldigt lite i praktiken att förändras för spelarna.

– Vi vill inte skapa någon ångest utan det här är framför allt ett redskap som gör att tränarna kan bli mer medvetna om sina spelare. Vi gör ingen stor grej av det.

Bio-banding

När metoden är inarbetad är tanken också att så kallad bio-banding ska börja användas som ett komplement till den traditionella åldersindelningen. Bio-banding handlar om att gruppera idrottare baserat på fysisk mognadsstatus. Hur ofta det ska göras är ännu inte bestämt, men troligtvis börjar man med de äldre lagen.

– Vi vill först analysera allt och skaffa oss en förståelse för hur skillnaderna ser ut. Men det handlar inte om att vi ska börja splittra lag eller dela upp lag i samma grupper vid varje träning, utan det är ett verktyg som vi kan använda för att nu och då ge spelarna en chans att spela mot andra med samma fysiska förutsättningar.

Under informationstillfället ställs också ett antal frågor. En förälder undrar om det finns någon risk för att fler barn i stället väljer att sluta på grund av sociala anledningar när det blir för mycket fokus på prestation.

– Det är möjligt att vi med de äldre spelarna, som kanske är mer intresserade av vetenskapen bakom metoden, diskuterar saken. Men för de yngre handlar det om att vi tränare ska ha mera information för att kunna skapa en ännu bättre miljö som alla kan njuta av på planen, säger Gary Williams.

Beslutet att inte använda samma metod inom föreningens flicklag diskuteras också under kvällen. Enligt Tommy Lundberg finns det alla möjligheter att använda metoden även med flickor, men det finns färre studier på resultaten och variationen i biologisk ålder mellan jämnåriga flickor tenderar vara betydligt mindre än för pojkar, framför allt eftersom flickors fysiska utveckling inte är lika explosiv och kraftig som pojkars.