Hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen säger att de ytterligare anslag som styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) anhåller om för att kunna upphandla det nya vårdinformationssystemet (VIS), baserar sig på ett indikativt anbud, det vill säga ett riktgivande anbud från leverantören. Det är en del av upphandlingen, som ännu inte är slutförd. ÅHS behöver ett nytt patientdatasystem, säger Jeanette Pajunen, och systemen på den nivån som krävs är dyra, oberoende vilka jämförelser man gör.

I LR:s förslag till ändringsbudget för systemet finns hårda sparkrav (se vidstående artikel). Jeanette Pajunen säger att man redan har sparkrav på sig på 3,3 miljoner enligt LR:s budgetdirektiv för år 2025.

Är det realistiskt att ÅHS klarar det här?

– Jag får svara samma som jag svarade åt LR; det svaret har jag inte än. Vi måste se vad sparkravet betyder i praktiken och vilka konsekvenser det får. Sist och slutligen är det politikerna som har det sista ordet. Ingen här hos oss kan ännu i dag säga vad det innebär. Det är jättestora summor och vi har redan sparkrav på 3,3 miljoner euro som inte heller försvinner någonstans.

Är det här att skjuta de ekonomiska problemen på framtiden?

– Det här är den bedömningen som LR gjort för att inte bygga på det underskott som landskapet har.

Men blir det ett tungt lass att bära för ÅHS?

– Jag vill inte föregå behandlingen i lagtinget, men alla förstår att när det handlar om så här många miljoner totalt, finns det ingen chans att man sparar lite här och där utan att det märks och det har vi varit tydliga med från tjänstemannahåll. Men vi är förpliktigade att ta fram förslag och underlag och så får styrelsen svara om det är genomförbart. Summorna kräver ganska omfattande förändringsarbete inom alla verksamheter. Det här är inte att man tar bort lite utbildningspengar någonstans. Vår verksamhet ser annorlunda ut om vi går de här sparkraven fullt till mötes, vilket vi förstås måste arbeta efter om det blir så.

Är det värt det?

– Inte för själva systemets skull tycker jag att det är värt det. Ska man göra förändringar ska man göra dem utgående från att man kan effektivera och med ett ordentligt grundarbete. Med sådana här stora summor betyder det ända i det långa loppet att platsantal behöver justeras och då också personalstyrkan. Men det är jättesvårt att säga innan man satt sig ner och funderat över hela linjen.

Jeanette Pajunen säger att man ändå måste införskaffa det nya patientdatasystemet.

Finns det inga billigare motsvarande färdiga system?

– Det här är ett rakt av köpt färdigt system. Det finns ett envist rykte om att det byggts ett väldigt Ålandsspecifikt eller ÅHS-specifikt system men det finns ingen sanning i det. Vårt problem är ganska långt att intresset för Åland inom den här branschen är så nära nollinjen man kan komma.

Ålands litenhet, med få användare, få invånare, dubbel lagstiftning (Ålands och Finlands) ger extraarbete för leverantören, enligt Jeanette Pajunen.

– Vi får vara glada att vi har en intressent som vill leverera sitt system till oss. Vi har nog i flera perioder tänkt att vi står helt utan intressenter. Det har inte varit lätt.