Finlands riksdag säger nej till att Ålands lagting ska få den ena av landets två röster inom EU:s nya subsidiaritetskontroll. En otillräcklig lösning enligt riksdagsledamot Elisabeth Nauclér.
POLITIK Lissabonfördraget ger ett nytt verktyg till de nationella parlamenten, nämligen subsidiaritetskontrollen. Den innebär att ett nationellt parlament kan lämna in en protest om man anser att ett lagförslag inom EU strider emot principen att en fråga ska beslutas på rätt nivå. Villkoret för att ett parlament ska kunna invända i ett ärende är att lagstiftning föreslås på ett område där EU inte har ensam beslutanderätt och att målet för lagstiftningen kan uppnås av medlemsländerna själva, antingen på nationell, regional eller lokal nivå.
Kämpade för åländsk röst
Varje medlemsstat har två röster i subsidiaritetskontrollen, det beror på att det ska finnas en röst per kammare i parlamenten. Ålands landskapsregering har arbetat för att Åland ska få en av Finlands röster enligt lantrådet Viveka Eriksson (Lib).
-Det står tydligt i fördraget att subsidiaritetskontrollen sköts av nationella parlament. Vi har försökt hävda att Ålands lagting ska ses som ett nationellt parlament, men det har tyvärr inte lyckats, säger hon.
Vad man däremot har lyckats med är att få riksdagen att anta ett detaljerat system för hur Ålands syn ändå ska höras inom subsidiaritetskontrollen.
Riksdagsledamot protesterar
I det förslag som antogs av riksdagen i måndags ingår att Ålands lagting ska kunna ta initiativ till en subsidiaritetsgranskning. Granskningen utförs av riksdagens stora utskott som därefter föreslår en åtgärd för riksdagen. Slutligen är det ändå riksdagen som avgör om det blir någon protest genom subsidiaritetskontrollen eller inte.
-Vi kommer att arbeta vidare för att Åland ska få en juridisk röst i subsidiaritetskontrollen. Men på det här sättet har vi i alla fall en faktisk rätt, säger Liberalernas lagtingsgrupps ordförande Gunnar Jansson.
Riktigt så nöjd är inte riksdagsledamot Elisabeth Nauclér som i sitt anförande i Finlands riksdag sa att lösningen inte motsvarar Ålands konstitutionella ställning inom EU.
-Finlands riksdag har inte två kammare för att kunna tillförsäkra regionernas intressen, men får ändå två röster. Den ena rösten borde ha gått till Ålands lagting, sa hon.
Slutligen betonade hon att hon hoppas att riksdagen och Åland ska komma överens i framtiden när det gäller vilka ärenden som borde leda till en protest inom ramen för subsidiaritetskontrollen.

Tone Nordling