Landskapets förhoppning om att få staten att finansiera grundrenovering och utbyte av elva broar samt byggandet av den planerade nya Gripöbron i Föglö grusades i går.Ålandsdelegationen beslöt då att avslå anhållan.– Beslutet är tudelat. Vad beträffar renoveringsanslaget har vi fattat ett slutligt beslut. Gamla broar är landskapets ansvar eftersom väginfrastrukturen hör till självstyrelsens  behörighet. Gällande bron mellan Degerö och Gripö, som är en del av kortruttsprojektet, anser vi att frågan är för tidigt väckt. Men det finns inga hinder för att lagtinget kan återkomma med en ny anhållan den dag det finns hållbara motiveringar och argument. Ålandsdelegationen bedömer att projektet i princip kunde uppfylla rekvisiten i lagen, säger Peter Lindbäck.För allmän beskrivningHan förklarar att man ansett att Gripöbron i dagsläget är en del av ett helhetsprojekt där varken den eller de andra delarna inte är tillräckligt underbyggda och redovisade, varken tekniskt eller juridiskt.– I dag har man bara redovisat projektet på en allmängiltig nivå. Det finns även fyra besvär mot vägsträckningen till Gripö som ännu inte är avgjorda, så den delen är öppen.Arbetet med frågan om extra anslag har varit arbetsdrygt. Det principiella beslutet fattades förra veckan, men därefter har man slipat på formuleringarna.– Vi har lagt mycket tid och kraft på att avslaget inte ska lämna utrymme för tolkningar. Ålandsdelegationen ger främst utlåtanden i vissa frågor, som lagstiftningskontroll. Då är vi mera fria att ge motiveringar. I den här frågan om extra anslag fungerar vi som en domstol i högsta instans, därför måste vi vara väldigt omsorgsfulla och pedagogiska i vårt beslut, framhåller Peter Lindbäck.Överbetonar besvärenFinansminister Mats Perämaa säger att ÅD:s beslut är förvånande, särskilt eftersom motiveringarna gällande Gripöbron tar fasta på att de övriga delarna i kortruttsprojektet anses osäkra.– Jag är besviken. ÅD skriver att besvären gör projektet osäkert, men processen med extra anslag är ju sådan att landskapet får ut pengar bara mot redovisade kostnader. Om besvären går i genom och bron inte byggs, då uppstår heller ingen kostnad och staten behåller pengarna.Han menar att ÅD på det här sättet ger besvärsrätten en oproportionerligt betydelsefull roll i framtida ärenden som gäller extra anslag.– Jag anser inte att det är ett hållbart resonemang med hänsyn till den skrivning som finns i lagen.Han tycker också att motiven till avslaget för brorenoveringar haltar.– ÅD anför att då man på rikshåll höjde maximala fordonsvikten till 76 ton kunde Åland ha låtit bli, men vi var i princip tvingade till det. Annars hade landskapet fått ett sämre konkurrensläge, men det har heller inte beaktats i avräkningsgrunden för klumpsumman. Därför anser vi att det inte vore oskäligt med extra anslag.Ovidkommande motivMats Perämaa är också kritisk till att ÅD gör en bedömning av huruvida hela kortruttsprojektet kommer att genomföras.– Ansökan gäller de facto Gripöbron och att ta in hela projektet innebär att ÅD:s beslut innehåller inslag av ändamålsenlighetsbedömning. Jag tycker inte att självstyrelselagen har ålagt ÅD den rollen.Han konstaterar att det inte heller i förhandlingarna mellan LR och ÅD framkommit att osäkerheten för hela projektet varit en bedömningsgrund.– Vi har inte fått några frågor kring den delen. Som helhet omfattar projektplanen tusen sidor. Jag har svårt att se något annat projekt varit lika väl underbyggt. Det har behandlats av två lagting och det finns ett investeringsbeslut. Dessutom har finansministeriet satt in pengarna i sitt finansprogram.– Jag är besviken, men regeringen i Helsingfors gläds säkert åt Ålandsdelegationens beslut.
 

Jonny Mattsson