Mariehamnaren Ivar Nyholm emigrerade till Amerika 1916. Skeppsredaren Algot Johansson skrev 1922 i sin dagbok att Ivar Nyholm har köpt en bil i New York och ”hjälper åländska pojkar till körkort”.

Kjell Jahrén hittade dagboksanteckningen när han släktforskade. Troligen är det svaret på hur hans morfar Ivar Nyholm fick idén att starta Ålands första bilskola och taxibolag när han kom hem 1934.

– Morfar var en typisk åländsk entreprenör. Han hade ett otroligt starkt driv och en vision om hur man skulle utveckla en bilskola, säger Kjell Jahrén.

Vet vad han ger sig in på

Ålandstidningen träffar Kjell Jahrén, dottern Yana Jahrén och barnbarnet Lennie Granholm på Badhusberget med slående utsikt över Mariehamn. Här har de har övningskört otaliga kilometer med sina elever och känner till så gott som varenda brunnslock.

Lennie Granholm är sedan tidigare husbyggare, men har valt att skola om sig till trafiklärare. I maj blev han klar med den 1,5-åriga utbildningen, och nu tar han över Jahréns trafikskola.

– Jag lockas av eget företagande och friheten att styra själv. Jag har sett min mor och morfar ha livet som jag söker, jag vet vad det går ut på. Det är inte som att kasta sig i vattnet utan att veta vad det är för temperatur, man har doppat tårna först, säger han.

Yana Jahrén trappar ner sitt arbete på trafikskolan men är kvar på deltid.

– I familjeföretag kan man känna trycket att ta över en dag, så har det aldrig varit hos oss. Men jag visste att Lennie funderade på att göra nya karriärval, och blev jätteglad när han sade att han funderade på att bli trafiklärare, säger hon.

Alla ville ta körkort

Entreprenören Ivar Nyholm etablerade bilskolan under efterkrigstiden, trots att det då ännu inte var så vanligt att ta körkort. När han blev till åren togs verksamheten över av svärsonen Olof Jahrén på femtiotalet, så småningom blev också hustrun Gloria Jahrén körlärare.

Olof Jahrén var utbildad maskinmästare och seglade i handelsflottan. Kjell Jahrén minns att hans far kunde vara borta ett halvår i stöten när han var ute på långfart. Men under ett varvsuppehåll i Göteborg valde han att utbilda sig till trafiklärare och gå i land.

Generationsväxlingen sammanföll med att samhället gick in i en ny era. Under sextiotalet exploderade ekonomin, många fick jobb och färjtrafiken kom i gång. Antalet bilar ökade kraftigt och nu började också kvinnor köra bil. Kunderna strömmade till bilskolan.

– Jag kommer ihåg hur otroligt mycket farmor och farfar arbetade. Gloria var den första kvinnliga trafikläraren, kvinnor kunde identifiera sig med henne och ville gå hos henne. Så var det för mig också när jag började, första tiden hade jag så mycket flickor att det var ett halvårs väntan, säger Yana Jahrén.

Olof och Gloria Jahrén drev verksamheten i 30 år, under deras tid utvecklades system och strukturer för att ta hand om kunderna. I början av 80-talet såldes taxidelen och Jahréns blev en renodlad trafikskola.

– Ivar kom från den tid då det var katederpedagogik som gällde. Olof förde in humor i undervisningen, säger Kjell Jahrén.

Blev störst

Kjell Jahrén studerade till trafiklärare redan på sextiotalet för att kunna avlasta föräldrarna när kundtrycket var högt. Men han utbildade sig också inom handel och marknadsföring, och ägnade många år åt sin karriär inom kooperationen.

Men på åttiotalet valde Kjell Jahrén att ta över familjeföretaget, till en början kombinerade han det med andra företagsprojekt. Det var en tid då många företagare blev mer medvetna om marknadsföring, Kjell Jahrén hade det med sig i ryggsäcken. Snart började trafikskolan snurra riktigt ordentligt.

– Det första jag gjorde var att skapa en affärsidé, hur jag ville att det skulle vara. Utgående från den byggde jag pusslet runt om. Återigen hade samhället utvecklats så att vi huvudsakligen hade ungdomar som elever. Jag jobbade mycket med direkt marknadsföring: det är du som person, det är dig jag tar hand om, säger Kjell Jahrén.

– Du stod för en tillväxt. Till exempel sökte du aktivt upp kunder, det hade man inte gjort förut. Men framför allt byggde du upp en personlig service runt tjänsten, säger Yana Jahrén.

Cirka 300 ålänningar tar körkort varje år. Av de fem trafikskolor som fanns var Jahréns störst med en marknadsandel på 34 procent när Kjell Jahrén 2008 lämnade över stafettpinnen till sin dotter.

En livsstil

Under 2000-talet har trafikutbildningen utvecklats, det är större fokus på att skapa ett sunt synsätt på körning och att vara en god medtrafikant. Det kräver att trafiklärarna är pedagogiskt kunniga.

– Jag är oerhört intresserad av pedagogik och ville utveckla metodiken, säger Yana Jahrén, som är utbildad gymnasielärare.

Personer med funktionsvariationer är en målgrupp som ofta söker sig till Jahréns, på grund av det pedagogiska fokuset.

– Det bästa med yrket är att hjälpa människor att knäcka koden, det är mest spännande med att vara lärare, säger Yana Jahrén.

Men hur är det med familjeföretag, pratar man bara jobb när man träffas privat eller kan man skilja på rollerna?

– Nej det kan man inte, säger Yana Jahrén med ett skratt och fortsätter:

– Man måste se det som en livsstil. Det man har till godo är att företagsvärderingarna är givna, det finns en stolthet över familjenamnet.

– Både jag, mamma och morfar är väldigt intresserade av till exempel pedagogik. Visst pratar vi jobb och har svårt att skilja oss från det, samtidigt är det kanske ändå det vi hade pratat om. Men det kanske kan vara lite tråkigt för andra när vi sitter och pratar om pedagogik och utbildning, säger Lennie Granholm.

Framtiden är digital

Lennie Granholm har respekt för vad hans familj har byggt upp och ser fram emot att förvalta kunskaperna. Men han vill också sätta sin egen prägel på verksamheten.

– Samhället rör sig mot det digitala. Att ha trafikskola handlar inte bara om att sitta i bilen, det är lika mycket att sköta administrativt jobb och ha kontakt med myndigheter. På den svenska sidan ser jag att det finns en god digital kommunikation och enkelhet i hur man arbetar mot myndigheter. Den delen vill jag se en utveckling av. Bort med det analoga med papper och penna – mer digitalisering. Det är framtiden, säger han.

Vid varje generationsväxling har de äldre funnits kvar som mentorer, men försökt att lägga sig i så lite som möjligt.

– Att vi har kunnat bibehålla företaget beror på att vi har gjort generationsväxlingar som passat med samhällets utveckling. I varje tidsperiod har vi haft förmånen att få in en person med kunskap som passar marknaden just då. Det är vår stora styrka, säger Kjell Jahrén.