Som Ålandstidningen tidigare berättat har infrastrukturnämnden godkänt kostnaderna för att föra bort de giftiga tjärasfaltsmassorna från ombyggnaden av Ålandsvägen till en godkänd mottagare i Finland. Kostnaden beräknas till 310.000 euro, vilket motsvarar en tiondel av budgeten för hela projektet. Enligt beredningen av ärendet belastar detta markenhetens driftsbudget.
Julia Birney (Lib) är infrastrukturnämndens ordförande.
Vad får stryka på foten när 300.000 tas från driften?
– I höst när vi får se på budgeten kan det hända att det blir omdisponeringar. Jag kan inte riktigt svara på detaljerna, jag är hemskt ledsen. Det är Kai (Söderlund, infrastrukturdirektör, reds anm) som kan alla detaljer.
– Vårt ansvar är att reda upp en uppkommen situation.
Har ni handskats varsamt med skattebetalarnas pengar med tanke på vad som hänt?
– Intentionerna har varit det, ja. Tyvärr är det gammal tjärasfalt som vi fått ta hand om. I och med att det är ett jättestort projekt blir vissa grejer dyrare och andra billigare. Som jag minns det hölls hela projektet inom acceptabla ramar. Det är mycket möjligt att man måste göra noggrannare bedömningar eller budgetera utifrån worst case. Men jag vet inte om det är bästa sättet heller.
Svårt bedöma på förhand
Under hela ombyggnaden har flera kritiska röster krävt en oberoende granskning av projektet. Till Ålandstidningen har Julia Birney sagt att ”det viktigaste nu är att reda upp situationen och se till att något liknande aldrig kan hända igen”. I en intervju i Ålands radio sade hon att nämnden inte tycker det lönar sig att gräva i det som varit utan vill gå vidare.
Hur ska ni lära er av era misstag om ni inte går till botten med vad som hänt?
– Vi måste avsluta det här först så vi vet vad vi har att hantera. Sen får vi titta på hur det kunde bli så här och vad vi kan göra i framtiden för att undvika en sådan grej. Vad jag förstått på tjänstemännen är det svårt att bedöma mängden tjärasfalt på förhand, det går inte att titta på vägen eller ta enstaka prover, det är fläckvis.
Borde man då inte göra en omfattande provtagning för att säkerställa att all asfalt är giftfri?
– Det är ingen politisk fråga.
– Man kan säkert ta 32.000 prover, men vad är vinsten i det?
Skulle inte en oberoende utredning en gång för alla få slut på alla tyckanden och spekulationer?
– Jag tycker inte att det är rätt skede att tillsätta en oberoende granskning nu, det kan vi göra sen. Så om det finns fog för det, visst.
Litar på sakkunskap
Julia Birney tycker att det finns en ”ganska bra insyn” i ärendet eftersom alla handlingar är offentliga, men medger att det även för politikerna varit svårt att följa med i en så stor fråga.
Kan man inte kräva att ni ska vara insatta i de frågor ni beslutar om?
– Det som är politiska frågor, ja absolut. Men hur en provtagning gått till och hur en grävning görs …
Har du förståelse för att det här ändå uppfattas som en politisk fråga?
– Absolut. Jag uppfattar ändå att tjänstemännen gör det bästa de kan. De är duktiga på att följa budget, men de delar som går bra syns aldrig.
Vad ställer ni för krav på tjänstemännen?
– Vi läser beredningarna, och ställer frågor och diskuterar olika saker. Vi måste lyssna på tjänstemännen i stor utsträckning och lita på att de har sakkunskap.
Det här är det största ombyggnadsprojekt som gjorts i staden. Saknades kompetensen?
– Nej. Det man ser med ögonen är den lilla delen i projektet, den stora delen är det man inte ser under vägen, alla rör och vattenledningar, fjärrvärme och telefon … Där hade vi jättemånga samarbetspartners.
Var ligger politiken?
I revisionsrapporten från 2018 påpekas att det förekommit brister i förvaltningen och därmed också i den interna kontrollen gällande Ålandsvägenprojektet. Revisorerna föreslår att man ska ”förtydliga delegeringsbesluten för att öka genomskinligheten i förvaltningen.”
– Man måste ha rätt saker delegerade. De politiska sakerna ska politikerna ta, men det gäller att hitta var politiken ligger. Det var ingen som trodde att helikoptertillståndet skulle bli en politisk grej från början. Sen är det budgeten, i vilken ordning saker görs, och prioriteringar. Det kan vara småsummor som blir stora politiska saker.
Finns tjärasfalten med på föredragningslistan till nämndens nästa möte?
– Det är infrastrukturdirektören som tar upp ärenden där det finns beslut att fatta. Vi kan alltid diskutera.
Kommer ni att bjuda in tjänstemännen till nästa möte?
– De kommer om vi arrangerar ett sådant tillfälle.
Nästa möte är den 17 augusti.
Sandra Widing