Under det senaste året har en arbetsgrupp tagit fram ett förslag till förvaltning av lodjursstammen i landskapet. Gruppen skulle bland annat se över behovet kring ny lagstiftning. Uppdraget slutfördes i somras. Vid jaktförvaltningen pågår även arbetet med att ta fram en förvaltningsplan för lodjursstammen.
Arbetsgruppen konstaterar att en växande rovdjursstam kan innebära ett ökat antal angrepp på tamboskap och husdjur men även på odlingen.
I dag saknas det lagstiftning som ger djurägare ersättning för djurens reella värde. Reglerna kring skyddsjakt och förvaltningsjakt är också oklara. 
Arbetsgruppen vill ge djurägare rätt att som sista utväg döda ett attackerande rovdjur. Det motiveras bland annat med att det under en pågående attack på ett får eller en jakthund inte finns tid att avvakta ett beslut om skyddsjakt. 
Jaktkort krävs dock och det dödade djuret får inte flyttas från platsen innan myndigheterna gett klartecken.
Många har hörts
Gruppen har hört 23 olika intresseorganisationer. Viktigast för dessa har varit att ersättningssystemet vid rovdjursskador utvecklas så att det blir enhetligt och rättvist. En annan vanlig åsikt är att skyddsjakt på problemindivider måste vara möjlig och att förvaltningsjakt ska godkännas när rovdjursstammen blir alltför stor. 
I tisdags tog näringsminister Fredrik Karlström ställning till förslagen om ny lagstiftning om skadeståndsersättningar vid rovdjursskada samt ny lagstiftning om djurägarens rätt att skydda sina djur vid pågående rovdjursattack.
Han tycker att arbetsgruppen har gjort ett bra arbete.
– Jag antecknade rapporten till kännedom och ska nu ta det här vidare till lagberedningen. 
Fredat på Åland
Lodjuret är i dag fredat på Åland enligt det så kallade habitatdirektivet. Det är en av orsakerna till att det behövs en förvaltningsplan för lodjursstammen. 
En sådan plan kunde nämligen säkra att lodjuret förblir en livskraftig del av den åländska faunan, samtidigt som till exempel ekonomiska och regionala behov beaktas. 
Arbetsgruppen konstaterar att så länge lodjur har gott om rådjur att äta är risken mindre att de river får. Åland har ett bra utgångsläge med sin kraftiga rådjursstam. 
– Lodjuren är inte ett så jättestort problem i dag.
– Bekymret är att lodjursspårningen som gjordes den senaste vintern inte gav något vettigt resultat.
Orsaken stavades brist på snö.
Fredrik Karlström hoppas att nästa inventering, som kan göras i samband med älginventeringen, ska ge en klarare bild av antalet lodjursindivider. 
 
 
 
Arbetsgruppens förslag1) Ny lagstiftning om skadeståndsersättningar vid rovdjursskada. Skador som är orsakade av stora rovdjur ska ersättas. För ett skadat husdjur ska ersättning betalas ut till ett värde som högst motsvarar veterinärkostnaderna och det förlorade värdet. För en skadad odling betalas en summa som motsvarar värdet av den förlorade skörden plus de skadade växterna.
2) Ny lagstiftning om djurägarens rätt att skydda sina djur vid en pågående lodjursattack. Djurjägaren eller en annan person som fått uppdraget ska få rätt att döda djuret under ett pågående eller omedelbart förestående angrepp. Jägaren måste ha jaktkort. Polisen ska omedelbart kontaktas och det dödade djuret får inte flyttas innan myndigheterna ger klartecken.
3) En förvaltningsplan för lodjur utarbetas. I planen ska det dels fastställas en lämplig nivå för lodjursstammen, dels anges vilka premisser som ska gälla vid skydds- och förvaltningsjakt.
 
HabitatdirektivetEnligt artikel 12 åtnjuter alla stora rovdjur, som björn, varg och lodjur, strikt skydd. Skyddsjakt kan dock tillåtas bland annat för att hindra allvarlig skada på boskap när ingen annan lösning är möjlig. 

Annika Kullman