När lagtinget samlades till näringspolitisk debatt lös de konkreta förslagen för att lyfta ett stagnerande Företagsåland i mångt och mycket med sin frånvaro. Ett undantag var Axel Jonsson (ÅF) som i sitt gruppanförande räknade upp en rad åtgärder för att lyfta tillväxten.
Det som överraskade mest var utspelet om att slopa den del av bolagsskatterna som tillfaller de åländska kommunerna.
– Det kommer att kosta en hel del, men på lång sikt kunde vi se till att det blir en plusaffär. Det är en allmän trend i EU att bolagsskatterna sänks, och här kunde Åland driva på hårdare i rätt riktning, sade Axel Jonsson.
Skatteparadis
Mikael Staffas (Lib) berömde Axel Jonsson för att han kom med konkreta förslag för att förbättra näringspolitiken, men var tveksam till skatteförslaget.
– Det går ju inte att hugga upp bolagsskatten och säga att vi kan sänka den med sex procentenheter. Då ger vi vatten på kvarnen för de som är rädda för att Åland ska bli ett skatteparadis.
– Jag menar att vi inte ska vara rädda att använda de instrument vi har. Vi kan upphäva den kommunala delen, det är vår behörighet. Vi ska inte vara rädda för diskussionen för att vi då skulle göra oss till ett skatteparadis, för det räcker att titta på Lettland och Litauen som har en samfundsskattesats som ligger på just på den här nivån, svarade Axel Jonsson.
Betala kabeln
Flera partier framförde också att man politiskt måste göra något åt de höga strukturkostnader som hämmar de åländska företagens konkurrenskraft. Bland annat att betala av Kraftnät Ålands skuld för Finlandskabeln fanns på förslag.
– En sak att ta fasta på är kapitaltillskott ill Kraftnät. Skulle man satsa på det skulle man också få ned kostnaderna för vatten och avlopp då de skulle få lägre energikostnader, sade Runar Karlsson (C), som konstaterade att det skulle kosta 70 miljoner att göra Kraftnät Åland skuldfritt.
Axel Jonsson ville också se en lösning där kostnaden för Finlandskabeln neutraliserades.
– Det ät trots allt vi som fattat beslut om en Finlandskabel för 125 miljoner. Det är klart att vi borde ta ett större offentligt ansvar.
Grön näringspolitik
Näringsminister Camilla Gunell (S) inledde debatten med att peka på de insatser landskapsregeringen (LR) vidtagit under mandatperioden, men också på att LR vill rikta om näringspolitiken till en miljö- och klimatmässigt hållbar sådan.
– Miljöpolitiken ska förverkligas med, inte mot, företagen på Åland. Pengarna måste ställas om så att de jobbar i en grön riktning. Inte är alla med på kärran än, långt ifrån, men fler och fler blir det för varje år.
Oppositionen var inte sena med att underkänna LR:s arbete. 
– Det ser ut som att LR har kapitulerat. Vårt näringsliv har stampat på stället de senaste fem åren. Den samlade produktionen ligger i dag på 1.300 miljoner euro, mindre än både 2007 och 2009. Det är skakande, sade Jörgen Pettersson (C).
Finansminister Mats Perämaa (Lib) bet tillbaka.
– Jag tycker att den här debatten inte har börjat så väl, oppositionen väljer att kritisera LR. Man vill bara höra om LR:s politik utan att själva presentera förslag.
– Det var avsikten att lyfta fram nya förslag. men det är svårt att göra det som oppositionsparti, eftersom man inte är säker på vilken riktning LR föreslår, kontrade Pettersson. 
När lagtinget avbröt debatten återstod en lång rad talare på listan. Den näringspolitiska debatten fortsätter i morgon onsdag.
Jonas Bladh
jonas.bladh@alandstidningen.ax
tel: 26 638

Jonas Bladh