Slemmerns is går en halv månad tidigare nu än för 50 år sedan. Nederbörden på Åland ökar med mer än fem millimeter per månad. Vattenståndet i Östersjön ökar med 30-40 centimeter detta sekel.
- Så man kan ifrågasätta om den underjordiska parkeringen är bra långsiktigt sett, säger vatteningenjör Bror Johansson.
KLIMAT Landskapsregeringen har tagit fram en promemoria om den pågående klimatförändringen, hur den påverkar Åland och vilka åtgärder som bör vidtas.
Den viktigaste orsaken till klimatförändringen, den så kallade växthuseffekten, är utsläppen av växthusgaser, speciellt koldioxid och metan, i atmosfären.
Varmare Åland
Den globala uppvärmningen syns också på Åland. Årsmedeltemperaturen i Mariehamn har stigit med 1,5 grader de senaste 30 åren. Slemmerns islossning sker numera en halv månad tidigare än för 50 år sedan.
Nederbörden ökar, speciellt på vintern, med mer än 5 millimeter per månad. Vattentemperaturen har stigit sedan 1979 medan salthalten på nordvästra Åland sjunkit från 6,2 till 5,7 promille sedan 1991 och fortsätter sjunka.
En svensk utredning, som berör också Åland, visar att temperaturen framöver stiger ytterligare, med 4-6 grader i januari till 2080-talet. Nederbörden i januari ökar med 20-30 millimeter fram till 2020-talet.
I Östersjön blir vattnet fyra grader varmare till 2080-talet. Därmed förkortas issäsongen, på 2080-talet är bara Bottenviken istäckt.
Garage under jorden
Vattenståndet i Östersjön stiger till följd av högre vattenstånd globalt. På Åland förväntas havet stiga med 30-40 centimeter detta sekel. Det motverkas delvis av landhöjningen men landskapets miljöingenjör Bror Johansson är orolig för det underjordiska Miramargaraget mellan Alandica och biblioteket.
- Man kan ifrågasätta om det är långsiktigt.
I promemorian påpekar LR att man bör bestämma en lägsta bygghöjd för ny bebyggelse, speciellt för byggnader av stort värde. Riskerna för mögelskador bör beaktas i större utsträckning.
Kommunsammanslagningar
En annan tänkbar anpassning är, enligt LR, att utöka det kommunala samarbetet, alternativt gå in för kommunsammanslagningar, för att få en regionplanering där kommungränserna har liten betydelse. Det motiverar LR med att kommunerna var för sig sannolikt inte kan utföra det långsiktiga arbete som behövs för en anpassning till förändrat klimat.
En återkommande åtgärd i promemorian är fortsatt arbete för att förbättra Östersjöns vattenkvalitet.
- Häftiga regn på vintern gör att det läcker ut näringsämnen mer än hittills, säger miljöminister Katrin Sjögren (lib).
Odla och fiska
Samtidigt får odlarna vara beredda på ökad risk för skördeskador på grund av häftiga väderomslag och skadeinsekter.
Också fisket påverkas. När salthalten minskar i havet gynnas gädda, abborre, görs och mört medan strömming, torsk och flundra minskar.
Vår hälsa kan påverkas av intensiva värmeböljor och ökad risk för insektburna sjukdomar som tbe och borrelia. LR föreslår därför fortsatt tbe-vaccination.
Värmen gynnar turismen
Men allt behöver inte vara illa med ett varmare klimat. Till exempel vår turismen kan gynnas av varmare somrar samtidigt som allt hetare medelhavsklimat gör att turisterna väljer bort den regionen.
Men då gäller det förstås att vattnet i Östersjön håller bra kvalitet.
- Kollapsar ekosystemet i Östersjön är det ett jättestort hot mot Åland, säger Katrin Sjögren.
Klimatflyktingar
Hon påpekar att färskvatten håller på att bli en bristvara som medför att människor blir klimatflyktingar. Det är ett öde som också kan drabba ålänningarna.
- Om man varken kan simma eller fiska i Östersjön, vad är då vitsen med att bo kvar här?
Miljöministern understryker att världen inte kan fortsätta att bygga sin ekonomi på fossila bränslen. Samtidigt är hon kritisk till satsningen på mer kärnkraft som hon också definierar som icke-hållbar.
Hon ställer sitt hopp till allt fler inser att det finns ekonomiska vinster att göra genom att planera och agera långsiktigt och hållbart. Hållbarhetsutredare Hans Dahlin påpekar att vindkraften har potential att stå för mellan en fjärdedel och hälften av världens energibehov.
Informera, inte skrämma
Katrin Sjögren understryker att LR med sin klimat-PM inte vill skrämma upp folk utan framför allt informera om klimatförändringen. De praktiska åtgärder som måste vidtas finns i andra LR-program, till exempel energiplanen och vattenvårdsprogrammet.
Klimatpromemorian sänds till alla kommuner och olika föreningar och Sjögren är glad om det kommer reaktioner.

Kerstin Österman