Många sjöar har invaderats av knoppslinga.
I de värst drabbade går det inte att bada, ro, paddla eller fiska.
MILJÖ Det skriver docent Tore Lindholm i Meddelanden från Åbo Akademi och nämner särskilt Österträsk i Saltvik som invaderades av knoppslinga på 1990-talet och nu har ett nästan heltäckande bestånd av växten.
Också Dalsträsk och Toböle träsk i Saltvik, Kvarnträsk och Tjudö träsk i Finström samt Borgsjön i Sund hade i somras täta bestånd.
Knoppslinga finns i sjöar och havsvikar. Den har mjuka och förgrenade skott med fjäderlika blad i kransar, blir drygt två meter lång och kan växa på flera meters djup.
Omöjliga nyttja
Tore Lindholm skriver att när knoppslingan etablerats i en sjö kan den snabbt bilda täta bestånd och konkurrera ut andra växter.
- Grunda sjöar kan helt fyllas av knoppslinga och bli helt omöjliga att utnyttja efter midsommar.
Ruttnande slingor orsakar slambotten med syrebrist på vintern. Drabbade sjöar fungerar ungefär som komposter och vattnet kan bli otjänligt för hushåll och husdjur.
Slår ut fisken
Sommartid kan slingornas fotosyntes få ytvattnets pH-värde att stiga över 10, vilket kan slå ut många typer av vattenorganismer och känsliga fiskarter.
Fisken kan klara sig om det finns djupare vatten med lägre pH. Kräftorna missgynnas också, främst för att bottnarna täcks av slam.
Då slingorna inte hyser betande djur som snäckor och insektslarver har fisk och fiskyngel begränsad föda där vegetationen domineras av knoppslinga.
Knoppslingan har fått sitt namn av att skottspetsarna bildar täta, mörkgröna övervintringsknoppar på hösten. Dess miljöeffekter har sedan 2006 undersökts av Åbo Akademis biologer, främst via ett fältexperiment i 26 hektar stora Österträsk.

Ålandstidningen