Nyligen inleddes arbetet i den parlamentariska kommitté som ska granska hur jordförvärvsbestämmelserna tillämpas.
Men de anser sig vara ganska bakbundna. På bilden radhusen i Kastelholm där man var tidigt ute med det nya konceptet.

Tidigare artiklar
Nya affärsupplägg utmanar tanken bakom jordförvärvsrätten (23.6.2008; Nyheter)
 

FOKUS Ålandstidningen talar med tre av politikerna i den parlamentariska kommittén om den senaste tidens boom för bostadsaktiebolag med exklusiva stugor och hus.
De är alla eniga om att uppläggen kan vara problematiska, trots att de är lagliga.
-Den ursprungliga tanken är klar och tydlig: åländsk jord ska bevaras i åländska händer, säger kommitténs ordförande Gun Carlson (c).
Hon betonar vikten av att hitta en långsiktig lösning.
-Vi måste fundera igenom detta noggrant så att det gynnar Åland. Det är en stor och viktig fråga och en mycket grannlaga uppgift att ta tag i.
Danne Sundman säger att frågan varken är svart eller vit.
-Man kringgår inte lagen. Flera turistföretagare har sett att det här är en möjlighet att skaffa kapital utifrån, vilket är ett måste om man ska rusta upp de åländska stugbyarna i dag, säger han.
Enligt Danne Sundman är inte syftet med jordförvärvslagstiftningen att skydda stränder. Reglerna finns till för att förverkliga självstyrelselagen och framför allt bevara det svenska språket på Åland.
-Det skulle inte vara någon fara alls om det är svenskspråkiga personer som köper de här aktiebostäderna. Men eftersom vi enligt EU-undantaget inte får tillämpa diskriminerande grunder så kan vi inte förbjuda till exempel rysk- eller finsktalande att köpa aktiebostäderna. Alla måste behandlas lika. Och då blir det ett problem.
"Det är bråttom"
Danne Sundman berättar att kommunstyrelsen i Lemland i torsdags bordlade ett ärende som gäller tre bostadsaktiebolags ansökningar om om jordförvärvstillstånd för mark på Röjholm.
-Vi vill ha mer uppgifter om projektet först.
Han tycker att eftersom bostadsaktiebolagen i Havsvidden, Kyrkviken och Käringsundsbyn alla utgör delar av näringsverksamheter så är de mindre problematiska är bostadsaktiebolag som endast erbjuder bostäder.
-Det allvarliga är om man erbjuder fast boende till personer som inte kan svenska och inte uppfyller hembygdrättens krav. Om vi börjar sälja ut Åland till personer utan hembygdsrätt.
Norrfjärden Ab:s bostäder i Brändö riktar sig till exempel uteslutande till den finländska marknaden, påpekar han.
Danne Sundman tror att fler exklusiva aktiebostäder är på gång.
-Därför är det bråttom i kommittén. Vi är ganska bakbundna vad gäller jordförvärvslagstiftningen. Men vi kan använda andra instrument, till exempel plan- och bygglagen.
Hotellprojekt på gång
Den modellen förespråkar även Roger Jansson (fs).
-De här projekten är i enlighet med regelverket. Men vi måste diskutera politiskt hur vi kan styra detta så att det blir så positivt som möjligt.
Kommunernas planeringsmonopol är lösningen, anser han.
-Frågan är hur kommunerna och landskapet kan använda sig av det så att det leder till ett så bra resultat som möjligt.
Roger Jansson kallar konceptet med återkommande turister "perfekt", men han anser att turismen ska koncentreras till vissa områden.
-Den ska inte sprida sig längs våra stränder på ett okontrollerat sätt.
Tydliga regler för kommunernas planeringar behövs, anser han.
-Men man kan göra mycket genom överenskommelser också. Det är viktigt att ha en gemensam linje och inte planera alltför många områden.
Tror du att det kommer att bildas fler sådana här bostadsaktiebolag?
-Ja, det är ganska mycket på gång. Det här kommer även på hotellsidan.
Klara vid årsskiftet
I kommittén sitter även Roger Slotte (c), Roger Eriksson (lib), Raija-Liisa Eklöw (lib), Mia Hanström (s) och Birgitta Johansson (åf).
Gruppens uppdrag har formulerats som att "se över tillämpningen av näringsrätts- och jordförvärvsbestämmelserna samt hembygdsrätten särskilt när det gäller kravet på finskt medborgarskap för att erhålla hembygdsrätt".
En första åtgärd blir att höra olika personer och organisationer med kunskap på området. Arbetet ska vara klart vid årsskiftet.
-Det är inte säkert att det behövs ny lagstiftning. Jag kan inte säga var arbetet slutar. Men vi får inte införa strängare regler än de som gällde vid EU-inträdet. Och om vi göra uppmjukningar så kan vi inte backa efteråt, säger Gun Carlson.

Ålandstidningen