Landskapsregeringens (LR) förslag till ändringar i lagstiftningarna om barnomsorg och hemvårdsstöd kommer som en följd av att Finlands regering ska implementera EU-direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar. I Finland förs ändringar in i familjeledighetsreformen, där ändringar görs vad gäller bland annat föräldraledigheter.
När LR ändrar i den åländska lagstiftningen gör man bland annat ändringar i rätten till barnomsorg (se faktaruta). Kommunerna som lämnat in remissvar på lagändringarna har få invändningar mot förslagen i sak, men påpekar att många av åtgärderna riskerar att vara kostnadsdrivande.
”Däremot behöver landskapsregeringen på ett sätt eller annat möjliggöra för kommunerna att kompensera för det bortfall av intäkter och utökade kostnader som lagförslaget antagligen kommer att innebär för kommunernas barnomsorgsverksamhet”, skriver Getas kommunstyrelse i sitt remissvar efter att man konstaterat att det finns ett brett stöd för ändringarna.
”Det är av största vikt att det från landskapsregeringens håll görs en noggrann uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna och att det finns en beredskap för att kompensera kommunerna. Om det finns möjlighet att flytta fram lagarnas ikraftträdande borde så göras”, skriver Saltviks utbildningsnämnd.
Svårt att uppskatta
I landskapsregeringens förslag skriver man att det är svårt att uppskatta hur de ekonomiska effekterna av reformen slår mot landskapet och kommunerna.
”De åländska kommunerna kan vid anordnande av barnomsorg drabbas av merkostnader på grund av den föreslagna flexibiliteten i föräldradagpenningssystemet”, skriver LR.
Flera kommuner är kritiska också till detta, inte minst sett mot bakgrund av det som kommunerna kritiserar allra hårdast – att man bara fått 13 dagar på sig att analysera lagändringarna och skicka in sina remissvar.
”Slutligen behöver sägas att en remisstid på två veckor är under all kritik, och att en grundlig ekonomisk analys därför inte låter sig göras. Det är därför av största vikt att LR noggrant följer upp utfallet av lagändringarna och gör eventuella justeringar av landskapsandelarna för att kompensera för eventuella kostnadsökningar”, skriver Saltviks utbildningsnämnd.
Hårda ord
Lemlands kommundirektör Julia Lindfors skräder inte orden i det svar hon å kommunens vägnar skickat in till LR.
”Inledningsvis kan det konstateras att lagförslagen berör kommunal kärnverksamhet. Förändringar finns i sammanlagt 23 paragrafer i två olika lagar, där den ena lagen har totalreviderats år 2020 och därefter redan har ändrats ett flertal gånger de senaste åren”, skriver hon och fortsätter:
”Med detta beaktat är det under all kritik att Ålands landskapsregering ger en remisstid om tretton dagar, varav endast nio av dem utgör arbetsdagar. Det finns inte någon som helst möjlighet för kommunerna att grundligt granska lagförslagen och att analysera dess konsekvenser för den egna verksamheten fullt ut”.
Kurt Carlsson, kommundirektör i Hammarland, konstaterar att kommunen inte kan inkomma med något svar på den korta remisstid man haft på sig.
”Att lagstiftningen inte kan genomgå en vanlig remisstid via kommunen när frågan gäller uppgifter vilka åläggs kommunerna är svårt att acceptera hänvisande till kommunens intressen”, skriver han.
Lumparlands kommun skriver att man inte kan stöda lagförslaget på grund av den korta remisstiden.
”Lumparlands kommun kan inte med tanke på remisstiden tillstyrka lagförslaget eftersom kommunen inte ges en möjlighet att sätta sig in i lagförslaget på ett tillfredsställande sätt”, skriver man i sitt svar.
De nya lagarna ska träda i kraft i början av augusti.
