Som Ålandstidningen tidigare har berättat inkom 60 remissvar på det andra förslaget till havsplan för Åland. Bland remissvaren finns flera namninsamlingar från privatpersoner, sammanlagt har 551 privatpersoner skrivit under. Bland dessa finns en protestlista med 134 namn som är emot en fiskodling vid Sälskär. 

En av dem är Getabon Gunnar Westerlund. När han fick höra talas om fiskodlingen i februari blev han förvånad och spred ordet. Ingen han talade med kände till planerna vid Sälskär och samtliga ställde sig negativa till idén.

– Jag hade vagt hört talats om att havsplanen var på gång men absolut inte uppfattat att det var tal om att man skulle ge tillstånd för en fiskodling. Det fascinerande var att jag efter det pratade med fler människor och ingen hade hört talas om den, säger Gunnar Westerlund. 

Han bestämde sig snabbt för att skicka in ett utlåtande till landskapsregeringen (LR) innan tiden för andra remissrundan gick ut. Runt 80 fastigheter, däribland de största mark- och vattenägarna från Rankoskär, Dånö, Isaksö, Snäckö, Skarpnåtö, Finbo och Andersö samt fiskelagen från nämnda byar och privatpersoner i norra Hammarland, skrev under hans utlåtande. 

– Jag ville försöka visa att det finns en opinion och att det här helt har gått under radarn på alla jag har talat med, säger han. 

Miljöaspekten

Det största problemet med fiskodlingen är miljöaspekten, enligt de som skrivit under utlåtandet till LR.

– Jag har goda vänner som är ornitologer och enligt dem är miljön på Sälskär väldigt unik när det gäller fågel och fisk, säger Gunnar Westerlund.

Enligt honom förstörde den tidigare fiskodlingen vid Andersö vattenkvalitén i närområdet. 

– Det var katastrof. Det är uppenbart att folk är väldigt rädda för konsekvenserna av en fiskodling. Vattnen här är väldigt rena, det är något väldigt fint som vi har på Åland som man borde skydda.

Lasse Kärkkäinen är en av de 134 personer som skrivit under protestlistan mot fiskodlingen vid Sälskär.  

– Norra Getas skärgård är en så otroligt fin och orörd del av Åland. Att börja smälla upp fiskodling känns som ett helgerån, det är därför folk blir så känslomässigt involverade. Listorna tecknades under på bara några dagar, det var som man enades mot en gemensam fiende, säger han. 

”Gjort ett ordentligt jobb”

Underlaget till havsplanen tar upp miljöaspekten och är framtagen av landskapets miljövårdsbyrå. Lasse Kärkkäinen anser att politikerna inte har tagit den i beaktande när de tog fram det andra förslaget till havsplan i december. 

– Tjänstemännen på miljövårdsbyrån har gjort ett ordentligt jobb men politikerna verkar inte ha läst igenom det. Det är anmärkningsvärt att den politiska styrningen är så stark, säger han.

Lasse Kärkkäinen menar att havsplanen utelämnar miljöaspekterna och ringar in de renaste vattnen för fiskodlingar. 

– Det är lite kortsiktigt att satsa på fiskodlingen så hårt eftersom Östersjön får värre och värre algblomning. Om tio år kanske det inte går att ha kassar ute längre, rent vatten kommer att bli en bristvara i framtiden hur vi än gör. Om vi sköter oss är den framtiden inte här i morgon. 

Gunnar Westerlund hoppas att beslutsfattarna tar allmänhetens åsikter i beaktande inför nästa remissrunda.

– Det är uppenbart att man måste lyssna på människorna som äger mark och vatten här. Det verkar man göra nu så det är jättepositivt. Jag tror inte nödvändigtvis att skrivelsen ändrar inställningen hos de som medvetet har fattat beslutet, men jag hoppas att det får någon att vakna, säger han.