Onsdagen den 18 mars trädde beredskapslagarna i kraft i Finland och då omfattades även Åland av undantagstillståndet. De samhälleliga konsekvenserna blev omfattande, med stängda skolor och minskad rörelsefrihet för medborgarna. Offentliga sammankomster begränsades, besök på äldreboenden och sjukhus förbjöds, museer, bibliotek och sporthallar stängdes och folk uppmanades att jobba hemifrån.

– Det är ett unikt läge för Åland och Finland, sade dåvarande lantrådet Veronica Thörnroos.

När hon i dag ser tillbaka på coronatiden minns hon främst den enorma arbetsmängden.

– Det var tunga år på alla sätt. Vi hade tidvis plenum i LR alla dagar i veckan, även på helgerna. Sedan drabbades många av arbetslöshet och försämrad privatekonomi, samtidigt som företagen gick på knäna. Efterhand kom det stödåtgärder både från staten och landskapet. Vi hade flera projekt som bidrog till att hålla samhället i gång.

Krock mellan systemen

Skillnaden i synen på beredskapslagens tillämpning mellan Åland och Finland skapade friktion i förhållandet till Helsingfors.

– Vi ansåg att det var vår behörighet och arbetet fungerade inte praktiskt när juridiken inte fanns på plats. Det är fortfarande inte klarlagt. Den offentliga sektorn är olika organiserad. ÅHS ligger under landskapet, i riket är det välfärdsområden. Det blir frontalkrockar när motparten inte är på samma nivå.

En annan stötesten var inresereglerna. Begränsningarna vid den norra riksgränsen slopades i september 2020, men kvarstod mellan Åland och Sverige. Regeringen Marin var hård i sina avgöranden.

– Vi ansåg oss förfördelade eftersom vi ansåg att vi uppfyllde samma villkor som i norr. Skillnaden är att vi har ett hav emellan, säger Veronica Thörnroos.

Hon framhåller att Åland lyckades väl när det gäller folkhälsoåtgärderna.

– Både ÅHS och social- och miljöavdelningen var på tårna och jobbade mycket. Men att befolkningen var välvillig spelade stor roll. Man följde direktiv och beaktade riskgruppernas behov.

Strategi och ansvar

Landskapsläkare Knut Lönnroth konstaterar att pandemin innebar en helt ny situation för den åländska vården.

– Men tack vare att man snabbt satte upp ett system med testning, smittspårning och karantänsbeslut, kunde smittokedjorna stoppas under lång tid, egentligen ända tills den stora vågen i slutet av 2021. Strategin fungerade så länge antalet fall hölls nere. Det i kombination med att ålänningarna tog ansvar och stannade hemma vid symtom, samt den höga vaccinationsgraden var de centrala faktorerna.

Det finns även negativa erfarenheter.

– Vissa enskilda åtgärder var onödigt hårda och några av ändringarna i smittskyddslagen var inte ändamålsenliga.

Saknar stora bilden

Han påpekar att den åländska analysen av pandemin endast bygger på lokala fakta.

– För att få en bättre bild behövs ett bredare kunskapsunderlag, från Finland och övriga Norden. Tyvärr har Finland inte gjort någon övergripande utvärdering av pandemin och erfarenheterna av själva smittskyddsåtgärderna. Jag sitter med i en arbetsgrupp för revidering av smittskyddslagen och har efterlyst en sådan rapport. På nordisk nivå vore det intressant att gemensamt belysa några aspekter eller få ett bredare kunskapsunderlag inför nästa pandemi.

Hela samhället bidrog

Som helhet anser Knut Lönnroth att erfarenheterna visar att sjukvårdens verktyg fungerar, men viktigt var också att hela vård- och omsorgssektorn tog i bruk åtgärder som rotation i personalen, skyddsrutiner och utrustning.

– Det var investeringar som bar frukt. Även i företag och i offentlig sektor infördes distansjobb och smittskyddsrutiner som bidrog till minskad smittspridning.

Han säger att han är imponerad av det åländska samarbetet i krisen.

– Sjukvården stod i centrum, men skolsektorn gjorde ett stort jobb. Även näringslivet, tredje sektorn och media slöt upp. Alla delar av samhället var med. För mig som började på landskapsregeringen i januari 2020 var det fascinerande att se.

– Men grunden för detta är det nordiska välfärdssamhället. Att det finns en sjukvård som är tillgänglig och en socialförsäkring som gör att man kan stanna hemma och få ersättning. I en internationell jämförelse är det ett unikt system.