Den 28 november 2017 beslutade stadsfullmäktige om en fusion mellan Mariehamns energi Ab och Mariehamns elnät Ab. Ihopslagningen till ett bolag möttes av bland annat protester från personal vid Mariehamns elnät som skrev ett skarpt formulerat brev till stadsstyrelsen. 

Delar av personalen sågade det faktum att man inför fusionen förlitade sig mer på en extern konsultrapport från bolaget KPMG än på den samlade erfarenheten inom bolaget.

Skrivelsen ledde dock inte till några åtgärder och bolagen slogs sedermera ihop vid årsskiftet 2018-2019.

Jörgen Pettersson som då fungerade som ordförande för Mariehamns elnäts styrelse, numera med samma titel i Mariehamns energi, höll inte med om personalens kritik mot fusionsplanerna.

– Det är förvisso ett friskhetstecken att personalen engagerar sig i frågan, men för mig fanns det inget nytt i skrivelsen, sade han då.

En av anledningarna till nämnda skrivelse var att man ansåg de två bolagens verksamheter vara vitt skilda, med undantag för elhandeln och att man därför inte kunde se några samordningsvinster med fusionen.

Effektivare administration nu

När Ålandstidningen kontaktar Jörgen Pettersson nästan två och ett halvt år efter fusionen för att få hans uppfattning kring hur sammanslagningen har fallit ut säger han att det i stora drag blev som han hade trott och hoppats på.

– Men ingenting är någonsin helt färdigt och det finns mer att göra. Två år är ingen lång tid och pandemin har gjort arbetet mycket svårare, säger han.

Enligt honom har man, sedan mars i fjol, ägnat stor kraft åt att säkra verksamheten och eldistributionen till sina kunder.

Frågan kvarstår dock, blev det så bra som man hade hoppats när fusionen började planeras? 

Vilka synergieffekter och samordningsvinster kan man se till följd av sammanslagningen i dag?

– Övergripande kan man säga att det handlade om att slå samman två olika kulturer – ett äldre aktiebolag, Mariehamns energi Ab, och ett yngre, Mariehamns elnät Ab. De tydligaste effekterna så här långt är på den administrativa sidan där bägge bolag i dag använder samma system, vilket har gjort exempelvis faktureringen effektivare samtidigt som det har sänkt de gemensamma kostnaderna.

Jörgen Pettersson säger också att den tydligaste effekten på personalsidan är att man nu har en verkställande direktör i stället för två.

– Tack vare en gemensam ledningsgrupp för båda verksamheterna hittar vi fortlöpande områden där dubbeljobb kan undvikas.

Flytten som kom av sig

När fusionen planerades siktade man även på en koncentration av verksamheterna i och med en flytt av bolaget där alla skulle sitta under samma tak på Neptunigatan – så blev det inte.

– Flytten kunde tyvärr aldrig genomföras på grund av kostnadsskäl varför vi fortfarande finns kvar på två platser. Det tycker jag är synd, det hade varit mer rationellt och därmed bättre för kunderna om allt skulle finnas under samma tak, säger Jörgen Pettersson.

Finns det något, så här i retrospektiv, som man borde ha tagit till sig av personalens kunskap och erfarenhet av den praktiska verksamheten?

– Absolut, det finns alltid fler svar efter en sammanslagning än det finns före. Sett till helheten tror jag ändå inte att vi kunde ha genomfört sammanslagningen mer rationellt. Personalen har på ett osjälviskt och pragmatiskt sätt jobbat mer framåt än blickat bakåt, och under ledning av vd Per Eriksson genomfört stadsfullmäktiges beslut på ett mycket professionellt vis.

Stadens primära mål med fusionen var att få en bättre insyn i bolaget samtidigt som verksamheten skulle få en effektivare ägarstyrning och administration. Har det förverkligats, enligt din syn på saken?

– Jag tror inte insynen var stadens primära mål, den har varit väldigt hög efter bolagiseringen av elverket som skapade större transparens än tidigare. Snarare handlade det om att vilja spara pengar på administrationen och färre anställda. 

Fossilfri framtid

Enligt Jörgen Pettersson har ägarstyrningen ändå förbättrats tack vare skapandet av den nya koncernkommittén.

– Men den har en bit kvar. Det vore viktigt att kommittén ges ett tydligt mandat och handlingsutrymme från partigrupperna i fullmäktige. Till exempel när det handlar om tillsättandet av styrelse och formaliseringen av bolagets ansvarsområde. Man måste hitta ett system som hanterar den inbyggda konflikten mellan vad som är bra för bolaget, men som kanske inte passar in i kommitténs avsikter, och vice-versa, säger han.

Konsultfirman KPMG konstaterade i sin utredning att ledningen, efter samordningen, var fullt upptagen med praktiska och operativa frågor och att ett långsiktigt tänkande därför åsidosattes. Hur har det utvecklats?

– Väldigt bra. Under hösten 2020 och den efterföljande vintern och våren har Mariehamns energis långsiktiga strategi genomlysts och förtydligats med målet att bolaget inom några år blir helt fossilfritt med hjälp av utökad kapacitet i flispannorna. Även när det gäller andra saker, som digitalisering, är målet högt ställt, med konsumenten som mål. I dag är det exempelvis busenkelt att byta till grön el genom en knapptryckning hemifrån, och att i detalj i realtid följa sin konsumtion.

Tror ej på helpolitiska styrelser

Den personal som inför fusionen var så kritisk och som stod bakom skrivelsen till stadsstyrelsen jobbar, som Jörgen Pettersson tidigare nämnde, nu pragmatiskt framåt i stället för att blicka bakåt. Men hur ser de på saken i dag?

Har du kommunicerat och stött den frågan med dem?

– Kommunikationen till personalen och andra inblandade har gått från styrelsen via vd, till ledningsgruppen och övrig personal. Har den varit tillräcklig? Både ja och nej, kommunikation är något som alltid kan förbättras.

I normalfallet skulle styrelsen ha bytts ut i fjol, som en naturlig följd av valet 2019. Men så blev det inte, bland annat eftersom pandemin slog till.

– Enligt planerna skulle en ny styrelse ha valts vid bolagsstämman våren 2020, och eftersom jag inte längre är politiskt aktiv i staden ville jag stiga av. Men på grund av pandemin övertalades vi alla att stanna kvar ytterligare ett år, säger Jörgen Pettersson.

Inför årets stämma har han dock meddelat att han inte längre står till förfogande.

– Och jag tror inte heller att systemet med helpolitiska styrelser är bra för vare sig bolag eller staden. Därför har jag föreslagit att åtminstone delar av styrelsen borde vara opolitisk och fri från kopplingar till fullmäktigegrupper. Jag hoppas man kan hitta en lösning och att man samtidigt kan se över ersättningsnivåerna till stadens styrelser, som det är i dag handlar det om ett oerhört stort ansvar till ett förhållandevis lågt arvode.