Polisen har tagit emot registrering av 181 krigsflyktingar från Ukraina som sökt tillfälligt skydd på Åland. I hela landet hade i går 15.504 personer registrerats och av dem hade 3.225 fått beviljat tillfälligt skydd, bland dem finns personer som kommit till Åland.
Det här informerar kommissarie Christoffer Ahlfors om vid myndigheternas presskonferens under måndagen.
– En sak vi får mycket frågor om är rätten att arbeta. Det är de som beviljats tillfälligt skydd som har rätt att arbeta. Man får ett beslut som skickas från Migrationsverket och senare får man ett kort. Arbetar man är det viktigt att man har en kopia på beslutet och sedan har kortet på sig när man utför arbete, säger han.
I annat fall är det olagligt, både att utföra arbetet och att anställa en ukrainare – eller annan person – som saknar uppehållstillstånd eller tillfälligt skydd.
– Då rör det sig gom utlänningsförseelse, säger Christoffer Ahlfors.
Kan hamna i rättsprocess
De som inhyser en ukrainare bör också tänka på att man inte kan ha överenskommelser om att erbjuda till exempel bostad och mat mot arbete.
– Då är man inne och snuddar på människohandelsparagrafen. Man ska definitivt inte ha sådana funderingar. Det spelar ingen roll om det görs i samförstånd eller inte, man kan hamna i en rättsprocess oberoende om man vill eller inte.
Finns indikationer på att olagligt arbete eller människohandel förekommit?
– Vi har ingen sådan utredning. Däremot har frågor kommit och vi har gett information om vad som står i lagen, säger Christoffer Ahlfors.
Vid pressinformationen framkommer också att den servicepunkt Åland önskar få, som en förlängd arm till Migrationsverket, ännu inte verkställts.
– Vi väntar fortfarande på avtal och andra styrdokument för att kunna påbörja vidare åtgärder med rekryteringar och så vidare. Vi förbereder oss så mycket vi bara kan, säger Tomas Urvas, verksamhetsledare på Röda korset Ålandsdistrikt.
