Det är en varm, intim och familjär föreställning. Den som väntar storstilad cirkus à la 1980-tal kommer kanske att bli besviken för det här är mindre, intimare men samtidigt skickligt.

Dessutom finns inga djur på den här cirkusen. Ett flertal länder har infört ett djurförbud på cirkus och allt fler cirkusar är därför djurfria.

Cirkustältet är litet och rymmer 150 sittplatser. Alla sex cirkusartister är hela tiden på scen under den en timme långa föreställningen och de varvar alla musicerandet med cirkusakrobatik. De gör det inte forcerat utan med till synes enkla medel skapar de trick som ändå får en att imponeras över vad mycket vackert människor kan skapa bara med hjälp av sina kroppar.

Bland annat används en stor ring där en av cirkusartisterna vobblar runt i hög fart. De gör ofattbart svåra trapetskonster, de cyklar på enhjuling och jonglerar samtidigt med flera käglor. En av artisterna hoppar även hopprep sittandes på en enhjuling. En av de kvinnliga cirkusartisterna går en promenad över manegen högt, högt med hjälp av två av de andra cirkusartisterna som håller hennes fötter i sina händer ovanför sina huvuden. I ett nummer klättrar en av artisterna upp och ned för en stege medan han har en annan av artisterna på sitt huvud.

De många barnen i publiken får inte riktigt ihop det och de undrar högt både en och två gånger hur man kan göra så där utan att slå ihjäl sig.

Fin samverkan

Publiken verkar efteråt imponerad och glad.

Linn Granholm, Saga Granholm och Louise Enkvist säger att de mest slogs av vilket bra samarbete cirkusartisterna hade sinsemellan.

– Det var jättebra. Vilken fin akrobatik, säger Linn Granholm.

Louise Enkvist säger att föreställningen var familjär.

– Det var intimt och jag tyckte också det var positivt att inga djur var med.

Idun Wahlman tyckte mycket om föreställningen.

– Jag gör själv också många konster. Jag kan till exempel klättra upp för dörrkarmen och sen släppa taget med händerna, säger hon.

– Och ibland hittar vi henne i talltopparna, flikar Eva Meyer in.

Maria Enckell säger att föreställningen var bättre än Cirque du Soleil.

– Det är mer personligt och mänskligt och det är en sådan samverkan med publiken och artisterna emellan. Jag tycker alla borde komma och se det här.

– Man kommer så nära artisterna och ser deras samspel och hur de andas och svettas. De har en otrolig precision, säger Marianne Borg Hyökki.