En rad färgblixtar slår emot besökaren som stiger in i entréhallen på Jomala bibliotek. I centrum solnedgångsglöder en grön- och ockratonad tavla med knotigt vridna former. Det är hans nordiska målning, förklarar Johan Scott.

– Ljuset i Akseli Gallen-Kallelas målningar provocerar mig och jag ville fånga det utan att själv måla tallar, säger den tidigare konstprofessorn som ofta för en kreativ dialog med konsthistorien i sina verk. Men det är inte i första hand motiven utan de konstnärstekniska lösningarna som inspirerar honom, förklarar han och exemplifierar med den franske 1800-talsmålaren Édouard Manets sätt att använda ljus.

– Han lät målningarnas motiv belysas av det ljus som fanns i salen, i stället för att använda illusionsskapande verktyg som en infallande ljuskälla från sidan för åstadkomma tredimensionalitet.

Slät yta

Han eftersträvar själv platta målningar som ändå har en tredimensionalitet tack vare sitt eget ljus. Han målar gärna på blästrade polykarbonatskivor, en slags plastskivor.

– Det ger en helt slät yta för jag vill inte ha gräng som riskerar skapa mönster och styra penseln.

Gräng är en term som beskriver ytstrukturen hos exempelvis målardukar.

De vilda formerna till trots är varje penseldrag noga uttänkt och utfört. De abstrakta formerna ekar av underliggande konsthistoriska associationer. En tavla av Johan Scott kräver tid att ta in.

Under senvåren har han haft en stor utställning på galleri GSA i Stockholm. Tavlorna här på Jomala bibliotek är ännu nyare, fast mindre i formatet.

Musik inspirerar

Musik är en viktig inspirationskälla.

– Utställningen i Stockholm hette Transkriptioner, eftersom jag lyssnade mycket på Franz Liszt transkriptioner av Schubert medan jag målade. Och jag vet vad jag lyssnade på när jag målade de här också, säger han.

Han målar ett verk i taget. Det får ta den tid det tar.

– Jag hoppas ju att varje tavla ska vara den sista, att jag ska känna att nu är jag klar efteråt.

Han lämnar tolkningen åt betraktaren och citerar poeten Paul Valéry som sagt att det är en villfarelse att tro att ett konstverk speglar konstnärens inre.

– Jag fortsätter måla tills jag själv blir en betraktare och kan se verket med främmande ögon. Då sätter jag mig en fåtölj och röker en cigarr och känner att nu är det klart.

När han själv ser på andras konst, vilket han som konstprofessor och ledamot i Kungliga akademin för de fria konsterna har stor erfarenhet av, söker han efter något som tyder på att konstnären utmanat sig själv.

– Det blir intressant när någon gått över gränsen, och det kan även hittas hos amatörkonstnärer. Alltså inte övergivit alla gränser, men gått över sina egna gränser och skapat något nytt.

Hänger i sommar

Johan Scott är född 1953 i Mariehamn och bor i Stockholm. Han är utbildad vid Kungliga Konsthögskolan där han även arbetat som professor och prorektor. Han blev sedermera professor och prorektor vid Stockholms konstnärliga högskola. 2002 valdes han in som ledamot i Kungl. Akademien för de fria konsterna. Han har tilldelas flera utmärkelser och haft en lång rad internationella utställningar.

Utställningen på Jomala bibliotek öppnar med vernissage i kväll klockan 18 till 20. Den visas sedan hela sommaren till den 24 augusti.