Idén till pjäsen om ”Den svarta hingstridaren” fick Robert Liewendahl när han besökte Saltviks kyrka för några år sedan.
– Då berättade guiden att Harald Tyrilsson Stålhandske ligger i full rustning begravd under kyrkans golv. Där väcktes min nyfikenhet och jag började läsa om hans liv. Jag har gjort mycket efterforskningar och pjäsen baserar sig på flera verkliga historiska händelser, berättar Robert Liewendahl.
Harald Tyrilsson Stålhandske föddes i Tavastland. Han arbetade sig upp från stalldräng till anförare av Erik den XIV:s förnämsta kavalleri, de svarta hingstridarna.
– När jag läste om Harald Tyrilsson Stålhandske kom det fram att han hamnade på Kastelholms slott som dess ståthållare. Pjäsen följer hans liv från 1563-1602, publiken får alltså se 40 år av hans liv, säger Robert Liewendahl.
Början av pjäsen utspelar sig på Orreholmens Kungsgård som ligger i Västergötland och förflyttar sig sedan till Kastelholms slott. Själva föreställningen, som spelas vid åtta tillfällen, spelas i den norra längan på Kastelholms slott.
– När Harald befinner sig på Orreholmen så kommer Ålands rikaste kvinna och slänger sig framför kungens fötter och ber för sina gods som hon blivit av med. Hennes man har blivit halshuggen eftersom han stått på Erik den XIV:s brors sida istället för Eriks sida. Där och då uppstår ett tycke mellan Harald och henne och därför hamnar han på Åland, berättar Robert Liewendahl.
Lojalitet och vänskap
Själva pjäsen har ett överhängande tema av vänskap och vikten av vänskap.
– Den handlar mycket om att man ska vara lojal mot sina vänner. Vi har inte några vänner som inte har några fel eller brister, utan när man är vänner så har man överseende med varandras brister. Men nu lever vi i en väldigt narcissistisk tid där man lägger upp sina selfies på sociala medier och tänker väldigt mycket på sig själv. Det blir för mycket av jaget och för lite av att ses och träffas med vänner,
Han vill att publiken ska få med sig budskapet om lojalitet och att trots att det stormar håller man fast i sina vänner. Pjäsen är Robert Liewendahls femtionde pjäs vilket han tycker att känns bra.
– Det är dessutom många starka kvinnor i pjäsen, vilket var ovanligt för den här tiden eftersom samhället var så patriarkaliskt. Katarina Stenbock, Gustav Vasas änkedrottning är också på plats på Orreholmens Kungsgård när Harald Tyrilsson kommer dit och hon är också väldigt förtjust i honom.
