På måndag håller lagtinget näringslivspolitisk debatt. Landskapsregeringen (LR) har sänt ett underlag till ledamöterna inför debatten. I det finns dels LR:s egna insatser, dels Åsubs senaste analys om tillväxten på Åland. Det tredje dokumentet är en statusrapport från den konkurrensutredning som näringsavdelningens chef Linnéa Johansson och Ålands näringslivs vd Anders Ekström genomför. Med i arbetet finns också Stefan Fransman, teknisk samhällsstrateg vid LR.
Utredningen ska se över hur man kan sänka näringslivets kostnader för exempelvis vatten, el och avlopp. Just sådana områden som tre näringslivstoppar efterlyste i Ålandstidningen för ett par veckor sedan.
– Det som finns i dokumentet är så långt vi kommit i arbetet, det är korta noteringar. Det pågår fortfarande aktiviteter, säger Linnéa Johansson.
I dokumentet konstateras att framför allt tillverknings- och exportindustrin har lyft höga kostnader på området. I dokumentet står bland annat: ”Konsekvenser blir att den åländska konkurrenskraften försämras, produktionen på Åland minskar (färre som ska dela på kostnaderna för samhällsteknik), produktionslinjer flyttas utanför Åland (den åländska ekonomin krymper)”.
Två saker
Linnéa Johansson och Anders Ekström konstaterar att det främst är två saker de ser viktiga att förändra.
– Det ena är att, via ägarstyrning, få in ett nytt tankesätt i verksamheterna. Att offentliga organisationer får samma förväntningar på sig som deras kunder, företagen. De lever under ständig förväntan att sänka kostnader. Det krävs en ägarstyrning som visar vilja att gå åt det hållet, säger Linnéa Johansson.
Anders Ekström menar att det finns kulturskillnader mellan offentligt ägda organisationer och privatägda företag. Inte minst när det gäller att kapa kostnader.
– Industrin lever under förutsättningen att dra i kostnaderna hela tiden. Man har en enorm konkurrens från andra företag och från leverantörer. Du måste ständigt titta på hur du ska organisera dig, annars blir du utkonkurrerad. Den kulturen finns inte alltid hos de offentliga verksamheterna, där tittar man inte på sakerna på det sättet.
Se vad som kostar
Det andra området de lyfter fram är att verksamheter inom samhällsstrukturen måste bli tydliga resultatenheter, inte flyta in i annan verksamhet i kommuner eller i landskapet.
– Det är viktigt för att kunna se vad det är som kostar. Vi har fått in mycket skatter på Åland och kanske har vi inte behövt tänka på det här tidigare, men jag tror att det är en viktig diskussion att föra, säger Anders Ekström.
I dokumentet som lämnats till lagtinget resonerar man också kring att samordna fler verksamheter på ett ställe.
– Det vore lättare om vi hade någon organisation som samordnade över hela Åland i stället för många som nu, säger Anders Ekström.
Stora frågor
Linnéa Johansson säger att ett av problemen med samhällsstrukturella frågor är att de är så stora, och att ägandet av frågorna ligger på flera olika organisationer.
– Näringsfrågorna är breda, det är inte bara en avdelning hos LR. De spänner över utbildning, forskning, bostadspolitiken, infrastruktur. Allt hänger ihop.
Anders Ekström hoppas att lagtingets debatt på måndag ska leda till konkreta åtgärder för att lyfta den stagnerade åländska tillväxten.
– Alla är för tillväxt säger man. Men det har ju inte hänt något. Vi ligger verkligen efter här på Åland, samtidigt som det händer mycket runt omkring oss. Tillväxten är ett bra mått på dynamiken i samhället, hur man följer trender och utvecklas. Att vi har låg tillväxt antyder att vi inte utvecklas, och det brukar följas av dåliga tider, säger han.
Även Åsub utreder
Exakt hur konkurrenskraftsundersökningen ska sammanfattas är ännu inte klart. Parallellt med undersökningen har LR också beställt en utredning av Åsub. Uppdraget är att ”utreda framtida tillväxtmöjligheter och utmaningar för Ålands ekonomi”. Den rapporten ska presenteras i slutet av året.
Enligt Linnéa Johansson är önskemålet från företagen om vad LR:s utredningar ska ge tydligt.
– Näringslivet är tydligt med att man vill ha långsiktighet.

Jonas Bladh