Ordet ”komplicerad” användes flitigt när lagtinget debatterade landskapsregeringens (LR) förslag till ändringar och kompensationer i samband med kommunalbeskattningen under nästa år.

– För åländska skattebetalare är den totala positiva effekten sänkta skatter för 4,5 miljoner. Hur det blir för varje individ är osäkert, sade finansminister Mats Perämaa (Lib).

Debatten kom även att handla om hur Åland bättre på skattepolitik och att hantera de skatteverktyg man har. Harry Jansson föreslog att finans- och näringsutskottet utser en skattegrupp enligt nordisk modell, med lagtingsledamöter som aktivt följer med och förstår skattepolitiken.

Även Nina Fellman (S) vill att lagtinget höjer kompetensen i skattepolitiken.

– Det är vårt uppdrag att förstå, och nu är vi inte riktigt där.

De växande skillnaderna mellan Ålands och Finlands förvaltning ökar problemen och hon vill att självstyrelsepolitiska nämnden diskuterar frågan.

– På vilket sätt begränsar det här självstyrelsens möjligheter att göra skillnad för ålänningarna? Vi är små och våra verktyg blir färre och mindre vassa.

Beroende av riksdagen

En del av LR:s skatteåtgärder är beroende av riksdagens kommande beslut om att slopa förvärvsinkomstavdraget och utvidga arbetsinkomstavdraget.

– Om det justeras eller inte går igenom, skulle det ändå gälla på Åland och är resultatet detsamma?, sade Mika Nordberg (MSÅ).

– Om riksdagen ändrar sig gäller det inte här heller och då stökar det till hela paketet. Vi är helt beroende av riksdagens beslut, sade Mats Perämaa.

Anders Ekström (Lib) lyfte tre olika ekonomiska perspektiv.

– Ändringarna är bra för ålänningarna, neutrala för kommunerna men negativa för landskapet.

För den enskilda ålänningen finns allt färdigt på skattekortet när man hämtar ut det nästa år, problemet är större för landskapet Åland.

– Åland vandrar en egen väg. Efter vårdreformen i riket har Åland lägre andel statsbeskattning och högre andel kommunalbeskattning, staten tvärtom. Problemet är att Åland måste kompensera, och det skapar oreda.

Kompensera för ändringar

LR föreslår en minskad kompensation till kommunerna för skattebortfall, från nuvarande 70 procent till 60 för år 2025 och sedan ytterligare minskning följande år.

Christian Wikström (Ob) sade att huvudlinjen för landskapet borde vara att förändringar i kommunernas ekonomi ska kompenseras fullt ut.

– Annars har kommunen två val, att minska på kärnverksamheten eller höja skatten. Då blir avsikten kontraproduktiv. Man behöver göra åtgärderna kostnadsneutrala för kommunerna.

Roger Höglund (C) såg den minskade kompensationen som en påstöt att kommunerna ska minska sina kostnader.

– Vänta tills kommunerna har verktygen att sänka sina kostnader innan man sänker kompensationen, sade Christian Wikström.