Den 11 december 2013 fick företaget Lännenpuolen Lohi tillstånd att anlägga nätbassänger och odla fisk i havet söder om öarna Loukeenkari och Tiuskrunni i Lypertö by i Gustavs kommun. Tillståndet beviljades av regionförvaltningsverket i Södra Finland.
Platsen där fiskodlingen ska anläggas ligger cirka 800 meter från åländskt territorialvatten. Det är två kilometer nordost om öarna Svartöarna och Lillkyndan och drygt åtta kilometer norr om Jurmo i Brändö. Vattenområdet förvaltas delvis av både Finland och landskapet Åland.
I går beslutade Ålands landskapsregering att försöka stoppa fiskodlingen genom att besvära sig mot tillståndet. Landskapsregeringen vill att regionförvaltningsverkets beslut upphävs i sin helhet och att ärendet återvisas till myndigheten för ny behandling.
–Det här ligger ju väldigt nära åländskt territorialvatten, säger miljöminister Carina Aaltonen.
Påverkar vattenkvaliteten
Regionförvaltningsverkets tillstånd gäller till och med år 2023. De beräknade näringsutsläppen från verksamheten är 1.400 kg fosfor och 12.000 kg kväve per år.
Regionförvaltningsverket klassar platsens ekologiska status som ”god”. Men landskapsregeringen har klassificerat vattnets ekologiska kvalitet som ”måttlig”. Det finns alltså två olika klassificeringar av Finlands respektive Ålands del av vattenområdet.
–Vi menar att en så här stor odling påverkar den åländska vattenkvaliteten så att det blir svårt för oss att uppnå den goda vattenkvalitet till 2020 som EU kräver i vattendirektivet, säger Carina Aaltonen.
Blir det här en stor fiskodling med åländska mått mätt?
–Ja, det vill jag säga. De har fått tillstånd till 300 ton fisk.
På Åland finns ett flertal fiskodlingar. Varför ska just den här stoppas?
–Det pågår ett arbete även hos oss att minska påverkan från vattenbruken. Miljöfoder ska kunna användas från 2015 och då får vi ner utsläppen från fiskodlingarna vilket vore väldigt viktigt. Om vi får en stor odling på det här stället visar kartor att det är på Åland som den största delen av utsläppen hamnar.
Regionförvaltningsverket hänvisar i sitt beslut till väderkartor från 2000. Men till ärendet hör även väderkartor från 2004 som visar ”långtgående negativa effekter på åländskt territorialvatten”, enligt landskapsregeringens tolkning.
–Kartorna visar att vi får ta utsläppen utan att få någon ekonomisk nytta av verksamheten, säger Carina Aaltonen.
”Måste ha samråd”
Enligt vattendirektivet ska åtgärder som påverkar andra nationer dessutom alltid ske i samråd, säger hon.
–Vi har ju olika jurisdiktioner, så vi menar att man måste ha samråd i en respektfull anda, säger hon.
I besväret skriver landskapsregering att regionförvaltningsverket brustit i sin utredningsskyldighet genom att varken beakta att det påverkade vattenområdet förvaltas av både Åland och Finland eller att det finns två olika klassificeringar av vattenkvaliteten.
Landskapsregeringen invänder också mot att regionförvaltningsverket inte tagit hänsyn till fiskodlingens inverkan på vattenmiljön under olika väderförhållanden samt mot att landskapsregeringen inte har fått ett komplett tillståndsbeslut på svenska.

Anna Jakobsson