I en ledare i fredagens Hufvudstadsbladet (HBL) skriver ledarskribenten Torsten Fagerholm under rubriken ”Ålands måste ta sig i kragen för att slippa stå på Kremls meny” om försvaret av det demilitariserade Åland. Han hänvisar till en tidigare artikel i samma tidning om marinofficeren Daniel Forsells forskning om Ålands demilitarisering och olika juridiska alternativ att slopa den.
Torsten Fagerholm frågar sig vem som betalar priset för Ålands demilitarisering, och säger att Finland måste få öva på försvar ”på ort och ställe”. Han avslutar med: ”Allt ska kunna debatteras”.
”Ensidig och onyanserad”
Lantråd Katrin Sjögren (Lib) reagerade på ledaren.
– Visst gjorde jag det, och ganska negativt. Frågan har många dimensioner och ledaren var ganska ensidig och onyanserad.
Det är Finland som har behörigheten över säkerhetspolitiken, men Åland vill vara med i diskussionerna. Under regeringen Sjögrens första år har man haft möten med ansvariga ministrar, presidenten, marinen, Gränsbevakningen, Skyddspolisen och Centralkriminalpolisen, säger hon.
– Vi har tät och intensiv kontakt. Åland har samma överbefälhavare som Finland, president Alexander Stubb, och han sade under sitt besök på Åland att han sover gott på natten. Och det tror jag att högsta ledningen för marinen och Gränsbevakningen också gör.
Civil beredskap
Åland kan bidra till försvaret med civil beredskap.
– Det är något som också är prioriterat inom Nato. LR jobbar mycket med den i samarbete med landshövdingen och ämbetsverket. Min uppfattning är att vi i grunden har en god beredskap, men behöver tydligare strukturer, säger Katrin Sjögren.
Katrin Sjögren säger att hon inte håller med om ledarskribentens påstående att frågan inte får diskuteras. Demilitariseringen har diskuterats och forskats i ur många synvinklar.
Utrikesministeriets (UM) utredning ...
... om Ålands demilitarisering och neutralisering
• Utredningen gjordes på beställning av president Sauli Niinistö.
• Den består av 35 sidor och är fullspäckad med hänvisningar till olika internationella överenskommelser.
• I utredningen konstateras att ingen stat hittills har ifrågasatt särställningen och att Nationernas Förbunds lösning på Ålandsfrågan ofta har lyfts fram som ett sätt att nå en fredlig lösning på konflikter mellan stater.
• Stor vikt läggs vid att Ålands ställning inte bara bygger på internationella fördrag, utan även på det som kallas europeisk sedvanerätt. Att demilitariseringen och neutraliseringen har fått en sedvanerättslig ställning har stor betydelse, det innebär nämligen att Finlands förpliktelser gällande dem skulle förbli i kraft för landets del även om Ålandskonventionen sades upp.
• Att säga upp hela Ålandskonventionen går däremot inte, eftersom det inte finns bestämmelser i konventionen kring uppsägning. ”Konventionens karaktär av ett led i Nationernas förbunds mer omfattande Ålandslösning talar inte heller för tanken att en part i konventionen utan särskild grund kunde säga upp den”, står det i utredningen.
• Enligt rapporten går det ändå att tänka sig att vissa ändringar görs, men då ska parterna vara överens om dem och ändringarna får inte ändra överenskommelsens syfte.
Källa: Utrikesministeriets utredning om Ålands internationella särställning och rättsliga frågor som gäller Rysslands konsulat i Mariehamn.
– Det är ett invecklat avtal och det är Utrikesministeriet och Försvarsministeriet som tolkar det.
Säkerhetspolitik innehåller fler element än militärt försvar, även diplomati, säger Katrin Sjögren.
– Det handlar också om ingångna avtal och traktat. Tidigare presidenten Sauli Niinistö sade att det är det enda ett litet land kan hålla sig till, annars blir det full anarki.
Tydlig linje
Johan Ehn, Ålands representant i Helsingfors, reagerade på rubriken som pekar ut Åland som problemet, även om Åland inte har behörighet i frågan.
– Vi utmålas som att vi är motsträviga.
Han säger att statsledningen i Helsingfors och landskapsregeringen har en enig och tydlig linje kring demilitariseringen och neutraliseringen.
– Däremot dyker det upp människor som har en annan åsikt.
Även han reagerade på påståendet att frågan inte diskuterats och har samma uppfattning som Katrin Sjögren.
– Vi har diskuterat den mycket de senaste åren. Och vi kommer till samma slutsats, att det är bra som det är, men att det finns möjlighet att utveckla.
Det finns ändå en del okunskap hos dem som inte har insyn, säger Johan Ehn.
– Åland är annorlunda med särskilda säkerhetspolitiska lösningar. Det kan inte vara en diskussion som pågår tills man får rätt. Man behöver byta spår på skivan, utredningarna har slagit fast att demilitariseringen fungerar just nu.
