Vid landskapsregeringens presskonferens i måndags uppmanades samhället ta en paus under två veckor till den 18 januari för att få stopp på den snabba smittspridningen. Samtidigt meddelade man att närundervisning ändå planeras för skolorna som påbörjar vårterminen på måndag den 10 januari.

– Vi anser att distansundervisning borde arrangeras den här tiden. Det är en så pass kort tid, med korta dagar. Varför ska skolorna vara i gång när resten av samhället stänger? säger Sara Kemetter, ledamot i Ålands lärarförenings styrelse och huvudförtroendeman för Akava Åland.
De yngre eleverna är ovaccinerade och lärarkåren är relativt ung vilket betyder att alla inte fått sin tredje dos.

– Det här betyder att många lär smittas och hamna i karantän. Som lärare ska du då göra ett dubbeljobb med närundervisning för dem i klassen och distansundervisning för dem i karantän. I något skede blir det ohållbart. Det handlar om en skicklig grupp människor, men alla har sina gränser.

På landskapsregeringens inrådan ska skolorna se till att inte blanda barngrupper.

– Vad händer om läraren hamnar i karantän? Även om hon bara har en liten grupp kan man inte slå ihop grupper utan måste få in en vikarie, och dem är det brist på även i goda tider. Dessutom kanske man inte så gärna ställer upp med riskerna som finns nu, säger Sara Kemetter.

Blandas i skjutsar

Lärarföreningen påtalar också att många elever på landsbygden tar sig till och från skolan i olika skolskjutsar.

– Vi ser det inte som rimligt att en skolledning ska hantera en situation där elever ska hållas åtskilda eftersom de sedan blandas i skjutsarna. Det är ologiskt och blir omöjligt att uppfylla kraven.

Sedan pandemins början vårvintern 2020 har de åländska skoleleverna haft ett par omgångar av distansundervisning. Av de erfarenheterna finns både goda och dåliga exempel, menar Sara Kemetter. Till exempel inser man att årskurs 1–3 behöver närundervisning för att kunna ta till sig information, något man nu också förespråkar.

– I en stor skola har du ändå lärare, speciallärare och assistenter som kan hålla grupperna små för de yngsta.

– Vi är medvetna om att när det blir många perioder av distansundervisning finns det barn som blir utanför och som tappar en del av undervisningen. Men nu handlar det bara om några dagar.

Men vad säger att den här smittspridningen tappat fart till den 18 januari, då kanske rekommendationerna förlängs?

– Vi antar att landskapsregeringen och smittskyddsenheten tagit ett beslut om två veckor av en orsak, vi hoppas att det är lugnt efter det. Men det är inte logiskt att stänga samhället när barnen ändå ska till skolan. Om man tänker på vad en fest åstadkom (juldagsfirandet, reds anm.), vad kan det inte innebära när alla skolor är öppna? Vi är inte smittskyddsexperter, men vi uttrycker en stark oro för hur man ska orka och hantera det här utan att vi får lärare som blir utbrända eller sjuka av andra orsaker än covid. Det här är en jättebelastning.

Sara Kemetter säger att landskapsregeringen inte fört några diskussioner med varken lärarföreningen eller huvudförtroendemännen i skoldistriken före beslut om närundervisning togs.