En extrem situation. Så beskriver Camilla Gunell den extremtorka som just nu slår mot stora delar av norra Europa.
– Vi följer med situationen noga och har redan haft diskussioner med hushållningssällskapet om vilka hjälpmedel vi kan sätta in för att förbättra situationen.
Hon säger att det finns mycket vall på Åland i förhållande till antalet djur.
– Vi har goda resurser och nu handlar det om att matcha ihop behovet med tillgången. Vi måste se till att vi slår så mycket det går att slå.
Goda resurser i teorin?
– Ja.
Men nu har jordbrukare vittnat om att det inte finns någonting att skörda. Vad gör man från landskapsregeringens håll om det visar sig att det som finns inte räcker till?
– Jag har ingen lösning på det i nuläget. Vi tittar på det och kommer att träffa hushållningssällskapet inkommande vecka. Uppenbarligen kommer det att bli en brist i närliggande regioner vilket innebär att det blir svårare att importera och att prisnivåerna stiger.
Så här långt har landskapsregeringen sett över sina stödregler så att de inte utgör ett hinder för den som skördar vall som i normala fall står orörd. Men om det blir fler åtgärder kan Camilla Gunell inte svara på i nuläget. Konstbevattningen, som kunde vara en lösning, är svår att få tillstånd med kort varsel.
– Torkan rår ingen av oss på. Snarare måste vi börja inse att klimatförändringen medför längre perioder av torka och längre perioder av regn. Det är knappast sista gången det händer och vi måste veta hur vi ska anpassa oss. Vi måste ha bättre beredskap att hantera den här typen av situation när den uppstår i framtiden.
Väldigt bekymmersamt
Joachim Regårdh, växtodlingsrådgivare på Ålands hushållningssällskap, säger att situationen är väldigt bekymmersam.
– För några veckor sedan kunde man fortfarande hoppas på att 100-150 millimeter regn skulle reda upp situationen, men nu finns inte den känslan längre.
Han berättar att man från Hushållningssällskapet i dagarna skickar ut tips på vad jordbrukare och bönder kan göra för att mildra situationen.
– Vi har även skickat ut en trevare till landskapsregeringen men där fick vi till svar att vi kunde ta det efter semestern. Nu har vi i alla fall fått till ett möte inkommande tisdag.
Precis som Camilla Gunell säger han att det är viktigt med samarbete och att man tar tillvara på allt gräs som växer.
– Alla kan dra sitt strå till stacken och hjälpa till.
I dagsläget är det svårt att få till konstbevattning på flera hundra hektar stora områden där gräsen växer. Där hoppas Joachim Regårdh att samhället ska vara bättre rustade i framtiden.
– Det är satsningar som hela samhället måste vara med och planera och investera i. Att få fram vatten till rätt ställen.
 

Kevin Eriksson