Ålandstidningen skrev i mitten av januari om den stora, nationella undersökningen ”Hälsa i skolan 2013” och om resultaten för eleverna på Åland. I stora drag är trenden en förbättrad hälsa hos elever i grundskolans årskurser 8 och 9 samt på gymnasiet. Men många orosmoment lyfts upp vad gäller hälsan och levnadsförhållandena för eleverna på yrkesgymnasiet.
Nu har landskapsregeringen analyserat resultatet. I går hölls en presskonferens där man bland annat berättade om åtgärder som är på gång inom området.
–Den stora fördelen med den här undersökningen är att man synliggör saker och ting, säger Johan Ehn.
Han ser inte undersökningen som endast en utvärdering av hälsan i skolan, utan mer som en utvärdering av hur människor mår i livet som helhet.
–Det finns en hel del här som skolorna behöver fundera på. Men vi behöver även fundera på hur samhället fungerar och på hur man kan leva och verka här på ett hälsosamt sätt.
Varje skola ska få ta del av sina egna resultat.
–Skolorna behöver skärskåda resultaten och fundera på vad de betyder för deras del, säger Johan Ehn.
Sätter in åtgärder
Vad gäller yrkesgymnasiet sätts åtgärder in direkt, genom ett samarbete med studerandehälsan.
Orosmomenten på yrkesgymnasiet radas upp i 16 punkter. Här nämns bland annat att fler elever har föräldrar som röker och att fler upplever problem på grund av någon närståendes alkoholmissbruk, att färre elever äter middag med föräldrarna, att fler varit fysiskt hotade, att fler provat olagliga droger samt att fler har varit mobbade och skolkat, jämfört med undersökningen 2011.
De många orosmomenten på yrkesgymnasiet har en motsvarighet i Finland, enligt Johan Ehn.
–Samma tendenser finns där. Det handlar säkert mycket om sociala förhållanden i stort.
–Det finns ett klart samband mellan föräldrars utbildningsnivå och hur man lever. Det är inte alla på lyceet som har högutbildade föräldrar, men tendensen är sådan, säger hälsovårdsinspektör Eivor Nikander.
Satsar på rökavvänjning
Landskapsregeringen har flera projekt på gång inom hälsoområdet. Tobakskampen är ett femårigt projekt som riktar sig till hela befolkningen. Budgeten är 300.000 euro för hela perioden.
–Två sköterskor vid ÅHS går en specialutbildning i Stockholm för att hjälpa folk med rökavvänjning, säger socialminister Carina Aaltonen (S).
Ett annat nytt projekt ska bekämpa klamydia genom möjligheten att beställa klamydiatest på nätet.
–Om klamydia blir obehandlad länge kan den leda till ofrivillig barnlöshet, säger Carina Aaltonen.
Den årliga kickoffen för alla åländska lärare får i år ett hälsotema.
–Den förra kickoffen hade läsning och läsintresse som tema. Nu blir temat hälsa och det följs upp under hela arbetsåret. Den här rapporten kommer att beröras, säger överinspektör Bo Nygård.
Landskapsregeringen jobbar även med att få i gång en myndighetssamordning på barn- och ungdomshälsans område, liknande den ”barnahusmodell” som tagits fram för barn som har utsatts för brott. Aktörer som är aktuella för samarbetet är exempelvis studerandehälsan, barn- och ungdomspsykiatrin, sociala myndigheter och skolor.
–Vi har rätt bra med resurser, men de måste sättas in vid rätt tid och på rätt plats, säger Johan Ehn.
–Vi behöver intensifiera arbetet med att få ungdomar, speciellt flickor, att må bättre. Den psykiska ohälsan kryper längre ner i åldrarna och det är ett problem, säger Carina Aaltonen.
2011 infördes ämnet hälsokunskap på Åland. Det uppskattas av ungdomarna själva, enligt Bo Nygård.
–Man talar mycket om hälsa och har motionsprojekt i stället för prov. Det är inte längre inne att snusa och röka. På sikt ska vi förhoppningsvis se resultat av det här även på gymnasialstadiet, säger han.
Vuxenansvar
De åländska resultaten i undersökningen avviker på många punkter från genomsnittet i landet, både till det bättre och till det sämre.
En sak som överraskar landskapsregeringen är att fler åländska ungdomar är överviktiga. Det gäller främst pojkar.
–Men deras övervikt är en ganska naturlig följd av att de pojkar som förekommer här även är de som sover och motionerar minst och som tillbringar mest tid vid en skärm, säger Bo Nygård.
Carina Aaltonen säger att landskapsregeringen ska fundera på den här saken.
–Men vi vet också att vi har problem med flickor som inte äter. Man måste i så fall driva en kampanj på ett balanserat sätt, så att man inte får mer ätstörningar, säger hon.
Åland har också fler ungdomar som har upplevt sexuellt våld.
–Det är förvånansvärt många pojkar som uppgett att de varit föremål för sexuellt våld. Man funderar på vad de har varit utsatta för. Kanske finns det ett dolt problem här, säger Eivor Nikander.
Vad gäller ungdomarnas användning av internet i sexuella sammanhang anser Johan Ehn att vuxna har ett ansvar.
–Tendensen är att ungdomar upplever ett ganska hårt klimat i fråga om hur man behandlar varandra sexuellt. Det är bekymmersamt. Nätets inverkan är en stor del av detta. Här har vi ett vuxenansvar. Vi behöver visa hur vi ser på de här sakerna, hur vi formulerar oss och ta avstånd från sådant som är fel. Det handlar mycket om moral, säger Johan Ehn.

Anna Jakobsson