– I ett utlåtande som gränsbevakningsavdelningen begärt in framför vi att vi inte direkt är tilltalade av tanken av att ha gränsbevakningspersonal på Åland som inte talar svenska. Det strider mot hela systemet kring självstyrelselagen, och även om det bara rör ett undantag som skulle användas i specialfall måste vår utgångspunkt vara att vi markerar när sådant tummas på, säger Harry Jansson.
”Enskilda obekväma händelser”
Under pandemitiden förekom det att gränsbevakningspersonal stationerad på Åland inte talade svenska, och enligt Harry Jansson har flera ministrar och tjänstemän nåtts av klagomål kring detta.
– Vi ska vara tydliga med att i det stora hela fungerade det samarbetet väldigt bra. Men det finns en handfull incidenter där språkbarriären i kombination med att gränsbevakarna var beväpnade ledde till att situationen uppfattades som obekväm. Allt är förstås relativt, men överraskande många har hört av sig och berättat om sådana situationer, säger han.
I utlåtandet ställer landskapsregeringen sig också kritisk till en formulering om att gränsbevakningsväsendet är en militär organisation som inte har möjlighet att rekrytera personal på den öppna marknaden.
– Det utgår vi från att helt enkelt är en felskrivning, men det var något vi blev förvånade över och vi vill få ett förtydligande. Är det ett fel vill vi peka ut det och se att det rättas till så att det inte uppstår några konflikter senare, eftersom en militär organisation inte skulle få verka på vårt demilitariserade område, säger Harry Jansson.
