Den förväntade likviditetsbristen tas upp av kommunstyrelsen vid nästa möte, i samband med budgetuppföljningen för perioden januari till juli.

Kommunens kassamedel uppgick i mitten av augusti till drygt 367.000 euro. Men vid årets slut beräknas detta ha sjunkit till minus 58.466 euro.

– Den här situationen är inte ny för den som har följt vår ekonomi. Den har varit på tapeten länge, säger Mattias Jansryd.

Mindre pengar varje år

Redan 2019, när Kommunernas socialtjänsts (KST) grundavtal godkändes, påpekade kommunen att risken förelåg. Sedan dess har problemet skjutits framåt varje år, men enligt Mattias Jansryd beror det mest på att man har haft tur. Lumparland har till exempel haft färre klienter på Oasen och högre skatteintäkter än budgeterat.

– Trots det har vi förlorat cirka 200.000 euro i kassan varje år, säger han.

När budgeten för 2024 gjordes konstaterades att kassamedlen troligtvis tar slut i år. Vilken slutsumman blir beror dock på hur höga skatteintäkterna blir och hur mycket investeringarna kommer att uppgå till.

Fler har problem

Till kommunstyrelsens möte i september ska Mattias Jansryd bereda ett ärende om den kommande likviditetsbristen. Kommunen kan till exempel behöva ansöka om ett likviditetsstöd från landskapsregeringen.

Alternativet är att sluta betala fakturor, till exempelvis till kommunalförbunden.

– Det tror jag att ingen vill, säger Mattias Jansryd.

Man kan däremot inte sluta med lagstadgade verksamheter.

Är det en allvarlig situation att kassan snart är tom?

– Ja, men det är ingen nyhet. Vi har haft resultatmässiga underskott under en mycket lång tid. Vi har inte en ekonomi i balans. Det borde ha åtgärdats för länge sedan genom höjda landskapsandelar. Genom KST ökade våra kostnader med 200.000 euro per år, samtidigt som landskapsandelarna minskade med 200.000 per år.

Enligt Mattias Jansryd är det en stor del av förklaringen, och det gäller även för andra kommuner.

– Fler har problem och tampas med underskott.