Projektet ”Sommarpraktikant 2021” gav möjlighet för 220 ungdomar i åldern 16 till 19 år att söka sommarpraktik hos företag och inom kultur- och idrottssektorn. Av de 220 jobbsedlar, värda 1.000 euro vardera och som skulle täcka minst fyra veckors praktik på en arbetsplats, användes 219.

Projektet genomfördes i Ålands näringslivs regi och var en uppdaterad variant av det projekt som gjordes sommaren 2020. Projektet var en coronaåtgärd, dels för ungdomar som annars skulle vara arbetslösa under sommaren, dels för arbetsgivare som inte skulle ha råd att anställa sommarvikarier.

I och med att projektet finansierades helt av EU:s socialfond krävdes det att en utvärderande enkät gjordes när det var slut. Alla 219 ungdomar och 170 arbetsgivare, där deltagandet var mer frivilligt, svarade på enkäten.

– Arbetsgivarna säger att projektet hade väldigt stor betydelse för organisationen, säger Susanne Olofsson, som varit projektledare.

87 av ungdomarna, alltså 40 procent, säger att de inte tror att de skulle ha fått jobb utan jobbsedlarna. 167 av dem fick dessutom vidare jobb hos arbetsgivaren utöver jobbsedeln. 117 av de 170 svarande arbetsgivarna säger att de inte hade haft möjlighet att anställa sommarvikarier utan sedlarna.

– Vi ser hur viktigt det här projektet har varit, och att det finns ett utrymme för det, säger Susanne Olofsson.

Reservlista

Bland ungdomarna var 43 procent tjejer och 57 procent killar. Deltagarna kom från alla kommuner utom Sottunga, men flest från Mariehamn och Jomala.

Ålands näringsliv fick in 315 ansökningar inom ansökningstiden. I samarbete med Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åsub, gjordes en lottning om platserna och de övriga sattes på en reservlista.

– I slutändan visade det sig att vissa av ungdomarna hade fått andra planer under tiden, så elva personer från reservlistan fick jobb. En ordinarie ungdom lämnade återbud så sent att vi inte hann fylla den platsen. Därför användes 219 jobbsedlar och inte 220, säger Susanne Olofsson.

Vad har ni dragit för lärdomar efter i år?

– Vi är jätteglada att vi hade erfarenheten från 2020 när Ålands näringsliv ansvarade för ett liknande projekt. Vi var två personer som jobbade med det, det var jag och Malin Ehn som var projektassistent, och det var jättebra, för vi märkte att det kräver ganska mycket personalresurser. Hur mycket vi än försökte informera fanns det jättemånga frågor bland både ungdomar och arbetsgivare.

Bland arbetsgivarna fanns det frågor om hur det är att ha anställda, vilken lön sommarpraktikanten skulle ha och hur man skriver en lönespecifikation.

– Vi märkte också att när man har att göra med ungdomar är det mycket som hinner hända och planer ändras. Vi lade mycket tid på att kontakta alla och höra hur läget såg ut, om planerna står kvar. Det visade sig väldigt nyttigt, för det var genom det vi kunde fånga upp ungdomar från reservlistan, säger Susanne Olofsson.

Trots att Ålands näringsliv var i tät kontakt med ungdomarna var det ändå ungdomarna själva som fick ta initiativ till projektet. De skulle själva söka jobb och skicka in ansökan om jobbsedel till Ålands näringsliv.

Om projektet återkommer nästa sommar återstår att se. Det är upp till landskapsregeringen att bestämma det.

– Näringsministern Fredrik Karlström (MSÅ) sade att han är jätteintresserad av att fortsätta med projektet, men man behöver också se över arbetsmarknadsläget, säger Susanne Olofsson.