I Övernäs by där Mariehamn anlades 1861 fanns fyra bondgårdar och tre torp alla byggda av trä. Samtliga revs utom Övernässtugan, byns båtmanstorp. Byggnadens västra ända uppfördes sannolikt efter ryssens härjningar under Stora ofreden (1713-21). År 1778 omnämns att en båtsman i avsked Peter Een i Övernäs avlidit 55 år gammal. Den sista båtsmannen hette Lars Een. Byggnaden fick sitt nuvarande utseende på 1850-talet och har varit i stadens ägo sedan 1928. Den grundrenoverades i medlet av 1990-talet. Sedan dess har huset varit synnerligen dåligt utnyttjat. Inte ens förslaget att här arrangera en liten utställning som berättar om Övernäs by har förverkligats. Gårdens inhägnad och växtlighet kunde skötas bättre.
Gamla tomter
Inom gränserna för dagens Mariehamn finns vad vi vet följande husstommar som är äldre än staden: Förutom Övernässtugan är det kronobåtsmännen Johan och Anders Yttermans båtsmanstorp i Ytternäs, sannolikt lika gammalt som Övernäs båtsmanstorp. A. Ytterman gifte sig som båtsman i Ytternäs 1744 och dog 1753. Byggnaden är bevarad inne i ett tillbyggt bostadshus i privat ägo.
Westergårds mangårdsbyggnad på Ytternäs söder om Yttermans torp. Årtalet 1786 finns på en tegelsten och bedöms vara byggnadsåret (Margit Holmberg). Privat ägo.
Strandnäs gård vars stomme kommer från Finströms gamla prästgård, som stod färdig 1765. Den flyttades till Strandnäs 1904, är k-märkt och sedan medlet av 1990-talet i stadens ägo. 
Henlings på Klinten uppförd runt 1930 av virke och byggnadsdelar från Mansas mangårdsbyggnad i Övernäs by, troligen från 1700-talet. Har varit i stadens ägo i flera tiotals år och underhållits synnerligen bristfälligt. K-märkning är sökt men staden har svarat med rivningsanmälan.
För sten
När länsarkitekt Chiewitz 1859 planlade Mariehamn på byn Övernäs marker förordade han att staden skulle bebyggas enbart med stenhus. Han argumenterade kraftfullt för sten och mot trä. Han gick så långt att han förundrade sig över att man inte ”långt tidigare bannlyst trähus från städerna där de inrotat sig utan all beräkning endast av urgammal vana och starka fördomar...” 
Tsaren och senaten omfattade arkitekt Chiewitz plan för en stenstad. Trots dessa mäktiga viljor kom under de trettio första åren endast en byggnad att uppföras i sten i Mariehamn (Victor Starcks stenmagasin från 1877, se en kommande artikel). Från första början byggdes endast trähus. Under badhusepoken 1889-1914 tillkom de vackraste och mest intressanta. Nästan alla var de ritade av den unika Mariehamnsflickan Hilda Hongell. Det blev en charmfull trästad.                   
Ville riva trähusen
I medlet av 50-talet rekommenderade inkallad ”expertis” att all gammal trähusbebyggelse skulle rivas. Med början på 1960-talet välde så en planlagd rivningsvåg in över trästaden.
Nästan alla hus revs längs Parkgatan, stadens äldsta gata. År 1973 revs tre värdefulla trähus. Wirénska och Apoteket båda byggda 1867 vid Torgets norra sida samt Villa Miramar byggd 1890 i dagens Miramarpark. Trots massiva protester revs två år senare Societetshuset vid torgets östra sida, byggt 1870 och 1900. 1978 stod självstyrelsegårdens fönsterlösa och utestängande marmorfasad på Socis plats. En märklig symbol för åländsk närdemokrati. 2004 revs Ålandstidningens då nästan 140 år gamla gatuhus vid Strandgatan och lämnade ett stort fult hål i gatubilden efter sig. 
Äldsta trähusen
En rangordning enligt byggnadsår av de i Mariehamn byggda och bevarade sju äldsta trähusen eller delar av dem kan se ut så här:
1861– Lotsstugan belägen utanför det då stadsplanelagda området och bevarad i ursprungligt utseende. Den är sedan medlet av 1990-talet i stadens ägo.
1865 – Hamngatan 1 ”Cikada”och Norra Esplanadgatan 15 ”Ankargården”. Båda till- och ombyggda på 1890-talet enligt Hilda Hongells ritningar, i privat ägo och k-märkta. 
1866 – Bagarstugans Café & Vin vid Ekonomiegatan och ”Nylunds” vid Strandgatan 12, vilket är det sista bevarade huset vid denna gamla handelsgata. Båda byggda på tomt nr 100 i den första stadsplanen. Den förra tillbyggd 1890 och den senare påbyggd 1920. Byggnaderna är k-märkta och i privat ägo. Bagarstugans miljö är starkt hotad av föreslagen mastodontutbyggnad på granntomten Zeipels.
1871 – Tomt 113, Parkgatan 22, mittemot Övernässtugan, i privat ägo och bevarad i ursprungligt utseende.
1872 – Storagatan 22 ”Mattssons”, bostadshus enligt Johan Sjöbloms och Hilda Hongells ritningar. K-märkt och i stadens ägo.                                                                                                                       
De två sistnämnda trähusen torde vara de äldsta inom den ursprungliga stadsplanen som är bevarade med relativt oförändrat ursprungligt utseende.                                                                   
I en följande artikel behandlas stadens äldsta stenhus och bland dem ett troligen okänt verk av Hilda Hongell.

Ålandstidningen