Kan Finland enligt internationell rätt upphäva demilitariseringen av Åland? Den frågan ställer sig kaptenlöjtnant Daniel Forsell i sitt diplomarbete vid Försvarshögskolan.

I en intervju med Hufvudstadsbladet säger han att demilitariseringen begränsar Finlands möjligheter att skydda civila eftersom Åland inte får befästas i fredstid, och att försvaret därmed skulle utsättas för onödig fara i skarpt läge. Om Försvarsmakten är först på plats har man chansen att gruppera ut sig och försvara landskapet, men om fienden hinner före är det en helt annan sak, säger han.

Daniel Forsell anser att det också gynnar ålänningarna om demilitariseringen upphör, även om den är viktig för den åländska identiteten.

”Det finns en risk att motståndaren inte respekterar humanitär rätt och angriper den civila befolkningen om inte vi hinner först på plats”, säger han.

I sitt arbete utreder han olika juridiska alternativ för att slopa demilitariseringen och vilka konsekvenser det skulle få. Han vill att man redan nu förhandlar fram ersättande kontrakt mellan de länder som undertecknat traktaten. Han säger även att man kan föra ärendet till den internationella domstolen.

Ålands neutralisering behöver inte röras, anser Daniel Forsell.

Utrikesministeriet konstaterade i en utredning så sent som i fjol att man inte kan säga upp hela Ålandskonventionen.