För två år sedan anställde Mariehamns stad granskningsingenjören Jonathan Axén. Han skulle driva ett tvåårigt projekt där man granskade om de byggnadsytor som uppges i stadens byggnadsregister var korrekta (se faktatexten intill).
– Alla byggnader ska finnas registrerade och uppgifterna ska vara rätt, säger Jonathan Axén.
Han började jobba med projektet. Men när den dåvarande byggnadsinspektören slutade fick han i stället börja arbeta med löpande ärenden. Och sedan november är han anställd som biträdande byggnadsinspektör. Granskningen blev därför inte klar på två år som det var tänkt.
– Vi har kommit lite mindre än halvvägs. Jag gick igenom ungefär 800-900 byggnader, uppskattar han.
Bild
Mer intäkter
Enligt byggnadsinspektör Thobias Danielsson var syftet med projektet att korrigera felaktigheter i byggnadsregistret. Från kommunens byggnadsregister förs uppgifterna över till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
I fall en byggnad fattas, eller om dess uppgifter är felaktiga eller bristfälliga i beskattningsunderlaget, kan uppgifterna även skickas vidare till skattemyndigheten.
Granskningen
• För två år sedan anställde Mariehamns stad en granskningsingenjör.
• Enligt platsannonsen och byggnadsnämndens verksamhetsplan 2022 skulle granskningsingenjören kontrollera och korrigera byggnadsytorna i byggnadsregistret, vilka i sin tur utgör underlag för beskattningen av Mariehamns fastighetsägare.
• Genom projektet ville staden kontrollera att fastighetsskatterna är korrekta.
• Orsaken var att det fanns många byggnader som saknade eller hade felaktiga uppgifter i stadens byggnadsregister.
• Källor: Stadens annonsering om tjänsten som granskningsingenjör och byggnadsnämndens verksamhetsplan 2022.
– Vi har fått indikationer från stadsledningen om att de redan nu ser att det blivit en viss förhöjning av skatteintäkterna, säger Thobias Danielsson.
Några summor vill han däremot inte gå in på.
– Det är svårt att gå ut med siffror om vad det har resulterat i för skatteintäkter. Projektet inte är färdigt än och det kan dröja ett par år innan man ser effekterna, eftersom uppgifterna registreras på följande år. Uppgifterna släpar alltid efter lite, så vi får återkomma till det längre fram när projektet är färdigt.
Granskningen fortsätter
Nu finns ingen tidsgräns för när allt ska vara klart. Jonathan Axén fortsätter att driva projektet som en del av sitt jobb som biträdande byggnadsinspektör, till exempel i samband med bygglovsansökningar. Då kontrolleras byggrätten.
– Tanken är att inom en någorlunda snar framtid komma varvet runt, säger Thobias Danielsson.
Hundra ekonomibyggnader bland det som saknats
Det finns många orsaker till att fastigheter inte är korrekt registrerade i byggnadsregistret.
– Av någon orsak har källaryta ofta saknats, säger biträdande byggnadsinspektör Jonathan Axén.
Hur började ni med det här arbetet?
– Vi valde att börja med uppgifterna för de fastigheter där databasen själv visade att något var fel. Så fastigheterna med mest fel är gjorda, säger Jonathan Axén.
Är uppgifterna fel för många fastigheter i staden?
– Det är svårt att säga. Det handlar främst om gamla byggnader, som av någon orsak inte har registrerats. De kan ha byggts när det inte krävdes bygglov eller innan dagens register fanns, säger Jonathan Axén.
– Sedan vet jag att det har blivit mycket felaktigheter när uppgifter har skickats in manuellt förr i tiden. Vid tillbyggnader är det också ”sedan gammalt” att det inte blivit korrekt registrerat. Till exempel att uppgifterna om tillbyggnaden har fallit bort, säger byggnadsinspektör Thobias Danielsson.
Vilken typ av fel är det fråga om?
– Av någon orsak så har källaryta ofta saknats, säger Jonathan Axén.
Flygfotografier
Ett annat vanligt exempel är byggnader under tio kvadratmeter. De behöver inget bygglov men ska ändå finnas med i byggnadsregistret. Drygt hundra ekonomibyggnader har registrerats som tidigare saknades.
– Det är kanske det vanligaste fallet.
Man har också hittat fastigheter där totalarealen är noll i registret.
– Det måste rättas, för såklart kan den inte vara noll.
Hur har du arbetat med det här?
– Främst har de gamla byggloven varit underlag. Som tur är har de flesta byggnader i Mariehamn haft bygglov även om de inte har registrerats.
Flygfotografier och mätningsenhetens kartor har också använts.
– Vi säkerställer alltid att byggnaderna faktiskt finns innan de registreras i byggnadsregistren. Exempelvis genom att åka förbi fastigheten, säger Jonathan Axén.
