Det var fullsatt när ett informationstillfälle om skattegränsen ordnades i lagtinget i veckan. Företagare, politiker och en intresserad allmänhet fick inledningsvis höra en presentation av nuläget, det vill säga vad som i dag görs för att underlätta för framför allt importen till Åland.

Finansminister Mats Perämaa öppnade med att säga att skattegränsen är den fråga som just nu är högst prioriterad av landskapsregeringen (LR).

– Får vi inte handeln att fungera får vi inte heller finansiering för kommande behov av sjukvård och annat som behövs ute i samhället.

Mats Perämaa sade att inget enskilt beslut som löser problemen kan fattas av lagtinget.

– De stora besluten i frågan fattas i Helsingfors, Stockholm och Bryssel. Det vi måste jobba med är att övertyga dem att fatta beslut som hjälper till att lösa våra problem.

Ta fram lösningar

Flera personer berättade om det arbete som nu pågår i olika konstellationer.

Anders Ekström (Lib) är ordförande för den parlamentariska referensgruppen som arbetar med skattegränsen. Liksom Mats Perämaa sagt vid tidigare tillfällen ser Anders Ekström att ålänningarna själva måste ta fram lösningsförslag och presentera dem.

– Nyckeln är att vi måste bli mer konkreta, ingen annan kommer att göra det här åt oss.

– Skattegränsen kommer inte någonsin att bli totalt osynlig, men jag tror att det finns möjlighet att komma framåt och göra den mer hanterbar.

Johan Sundblom, vd vid Åland Post, sade att höstens huvudvärk har varit varuleveranserna från svenska sidan.

– Just nu måste vi acceptera att exportdeklaration för Sverige behövs. Grundproblemet är att lyckas förklara det för våra svenska leverantörer. När vi väl lyckats med det upplever vi från Postens sida att det börjar löpa på. Men vi kan bli mycket bättre på det här, till exempel genom att ta fram någon form av konkret checklista.

EU-handeln

Ålands Näringslivs skattegränskontor är ett treårigt projekt som till 50 procent finansieras av LR, medan resterande finansiering täcks av Viking Line och Eckerölinjen. Kontoret erbjuder praktisk kostnadsrådgivning och har hittills i år haft cirka 340 kundkontakter, berättade Ålands Näringslivs vd Susanne Olofsson.

Men kontorets uppdrag är också att komma med förenklingsförslag, och flera sådana presenterades av sakkunnig Valtteri Satomaa. Kontoret tittar bland annat på möjligheten till ett handelshus-arrangemang, där man skulle utnyttja det förenklade förfarandet inom Finland.

– Då skulle man beställa varor som gemenskapsinterna köp till övriga Finland och sedan importera varorna till Åland, sade Valtteri Satomaa.

Fördelen skulle vara att det vore enklare för EU-leverantörerna att hantera, och även för den åländska parten skulle importhanteringen vara enklare.

– Nackdelen är att moms skulle behöva redovisas två gånger, både när varan anländer till övriga Finland och vid importen till Åland.

En annan öppen fråga är att det här konceptet förutsätter någon typ av lokal i övriga Finland dit leveranserna kan komma.

Företagare vill att undantaget utreds

Flera av åhörarna vittnade om höga kostnader, svårigheter med leverantörer och tungrodd byråkrati.

När det öppnades upp för diskussion ställde Linda von Köhler en fråga som inte är ny, men som verkar uttalas allt oftare i takt med att skattegränsproblematiken blir mer invecklad:

– Det känns som att vi slår knut på oss själva för skattegränsen. Varför har vi den kvar och vem gagnar den?

Finansminister Mats Perämaa (Lib) replikerade att svaret är enkelt – skattegränsen garanterar täta transporter och gagnar därför hela Åland:

– Jag har i dagsläget ingen annan uppfattning än att turtätheten och transporterna till Åland skulle minska radikalt om vi inte skulle ha ett skatteundantag som ger möjlighet till den försäljning vi i dag har på fartygen.

Ny utredning

Jörgen Grette sade att han varken kan säga att han är för eller emot skattegränsen. Orsaken är att han saknar ett underlag att ta ställning till.

– Det finns ingen nationalekonomisk beräkning på om den är positiv eller negativ för Åland.

Hans förslag är att landskapsregeringen ska få till en ny utredning.

– Vi har funderat på om vi borde låta göra en ny utredning, och kanske vi kommer till det en dag. Man kan säkert utreda andra kostnader men jag tror inte man kan utreda sig fram till hur mycket trafik vi har kvar den dagen skatteundantaget är borta, svarade finansminister Mats Perämaa.

Flera åhörare såg liksom Jörgen Grette ett behov av en uppdaterad utredning. När Anna Wennström uppmanade till handuppräckning understödde ungefär halva salen att saken borde utredas.

Mats Perämaa noterade önskemålet och lovade att frågan ska lyftas till diskussion i den parlamentariska gränshindersgruppen.

– I förlängningen är det ju lagtinget som ska finansiera en sådan utredning.