2019 visade både importen och exporten av varor till och från Åland en positiv trend för första gången på sex år, men när pandemin och dess restriktioner slog till med full kraft påverkades utrikeshandeln kraftigt negativt.
Värdet på den totala utrikeshandeln låg under fjolåret på cirka 183 miljoner euro, detta ska jämföras med 221 miljoner euro året innan. År 2016 var det totala värdet så högt som 243 miljoner euro. Siffrorna redovisas av Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) i en färsk rapport.
Utöver den direkta utrikeshandeln med varor är handeln med Finland över den så kallade skattegränsen minst lika omfattande
Det omfattande underskottet i handeln med varor är möjligt enbart genom att Åland har andra inkomster än varuexportintäkter. Exempelvis vägs underskottet i varuhandeln upp av ett positivt handelsnetto för handeln med tjänster, varav sjöfarten utgör en viktig del.
Skattegränsproblematik tänkbar orsak
Jonas Karlsson som står bakom Åsub-rapporten säger dock till Ålandstidningen att sjöfarten inte inverkar så mycket på det här statistikmeddelandet eftersom det omfattar varuhandel, medan sjöfarten i större grad handlar om tjänstehandel.
– Men det normala överskottet från tjänstehandeln förbyttes troligen år 2020 till ett underskott, även om vi saknar uppgifter på det.
Har det under arbetet med statistikrapporten framkommit vad som låg bakom att utrikeshandeln sjönk sex år i rad fram till 2019, för att därefter vända uppåt igen?
– Jag har inga exakta svar att ge på den frågan, men en tänkbar orsak kan vara att vi handlade mera över skattegränsen tidigare. Men på grund av svårigheterna med att få statistik över denna del kan vi inte veta med säkerhet.
