Renhållningsmyndigheten Ålands miljöservice (Mise) höll i förrgår ett styrelsemöte där man bland annat diskuterade det hårt kritiserade systemet med fastighetsnära fyrfackstömning. Från styrelsehåll har man tidigare uttryckt att man som en följd av den massiva kritiken vill se över systemet för att göra eventuella justeringar.
Inför mötet låg förslaget att de som lever i enpersonshushåll skulle kunna ansöka om förlängda tömningsintervaller. I stället beslutade styrelsen att ge förvaltningen i uppdrag att vidare utreda förlängda tömningsintervaller samt också ”plombering” av bioavfallet i fyrfackskärlen. Styrelsen vill att förvaltningen ska presentera en utredningen gällande både enpersoners hushåll och tvåpersoners hushåll, samt vad det skulle innebära ekomoniskt för Mise.
– Vi förstår till fullo svårigheten med det här, därför har vi tagit fram tre alternativ, varav styrelsen valde att jobba vidare med två.
Vilka är de alternativen?
– Det handlar fortsättningsvis om fyrfackskärl men det ena alternativet är att man under vinterhalvåret, när värmen inte skapar dålig lukt i komposten, skulle kunna ha en längre tömningsintervall. Det andra alternativet vi jobbar vidare med gäller en eventuell möjlighet att plombera sitt kompostfack.
För kunder som komposterar själva?
– Ja, men då måste man ha en godkänd kompost. I lagen heter det att det är något som måste övervakas av oss – vi måste titta vidare på hur det kan gå till i praktiken.
Krävs bättre producentansvar
För att råda bot på onödiga tömningar av tomma kärl efterfrågar många ett mer flexibelt system överlag.
– Men i slutändan är det ju så att vi alla producerar sopor, antingen måste man ha en fastighetsnära hämtning av dessa eller så ska avfallet föras till Svinryggens deponi. Om alla kör dit blir ju även det en miljöbelastning. Riktlinjerna för Mises arbetssätt har tagits i avfallsplanen och den har alla medlemskommuner godkänt.
Anna Holmström menar att hon förstår problematiken och att alla kanske inte kan bli helt nöjda.
– Det här kanske är frågor att göra förslag på till stämman i december, säger hon.
I mötesprotokollet skrivs även att Mise får en ersättning från åländska producenter för förpackningsavfall, men att den inte täcker upp kostnaderna. Därför tar Mise ut avgifter som innehåller kostnader för förpackningsmaterial.
Är det rätt att era kunder ska ta en del av ansvaret som egentligen ligger på producenterna?
– Nej, det är det inte. Det är Proans (Producentansvar Åland Ab, reds.anm) som handhar den frågan och systemet är inte tillräckligt utbyggt på Åland, något som alla kommuner lider av. Det krävs ännu en hel del jobb för att få en bättre nivå gällande producentansvaret.
Slamprojekt på is
Styrelsen för Mise tog också beslut om att skjuta fram tidsplanen för det likaledes kritiserade slamtömningsprojektet som enligt planen skulle sjösättas i januari nästa år.
– Nu har vi sagt att vi vill lägga det projektet på is i ett år. Vi ska sammanställa en skrivelse till landskapsregeringen och be om ett uppskov till januari 2022. 
Ser ni uppskovet som en respit att utforma slamtömningsplanen mer under det året?
– Det är min plan, det ger lite ro att jobba vidare med frågan. Min ambition är att vi ska titta på om den är rätt upplagd. På det här viset hinner även landskapsregeringen fundera över huruvida lagen ser riktig ut för åländska förhållanden.

Peter Pussinen