26 minoritetsägare i Birka Line är så missnöjda med den gode man som utsetts för att bevaka deras intressen vid Eckerö tvångsinlösen av aktierna att de kräver att han avskedas och straffas.
Bakgrund
När Rederi Ab Eckerö aviserade att man ville köpa Birka Line invände en del ägare mot att budet var för lågt.
När Eckerö höjde budet till 17 euro för A-aktien och 16 euro för B-aktien lyckades de köpa 96,1 procent av aktierna i Birka Line.
Det betydde att de enligt aktiebolagslagen hade rätt att tvångsinlösa resten av aktierna.
En skiljenämnd avgjorde hur stor säkerhet Eckerö måste ställa för det framtida köpet.
Eckerö erbjöd 6,6 miljoner, men skiljenämnden höjde beloppet till 8,3 miljoner. Hur mycket den slutgiltiga prislappen hamnar på är ännu inte klart.
De missnöjda minoritetsägarna
Juridisk byrå Måtar & Co Alpo Mikkola Ingelise Mikkola Magnus Kåhre Therese Kåhre Bengt Eriksson Christina Kerer-Boman Jan-Erik Dahlgren Britta Dahlgren Jan-Erik Ekström Katrin Bärlund Jan Hammarström Kerstin Hammarström Paul Hermansson Kai Jaakkola Andreas Karlsson Knut Karlsson Solveig Karlsson Darly Saarinen Patric Saarinen Georg Strömberg Mårten Örblom Sverker Sirén Gunborg Eriksson Berit Sirén Gustaf Sirén
NÄRINGSLIV Som Ålandstidningen kunde berätta den 29 maj höjde skiljenämnden storleken på den säkerhet som Rederiaktiebolag Ab Eckerö måste ställa för att få tvångsinlösa de resterande Birka-aktierna på marknaden.
Eckerö erbjöd en säkerhet på 6,6 miljoner euro, men domstolen gick på småägarnas linje och höjde beloppet till 8,3 miljoner euro.
För att bevaka småägarnas intressen vid en tvångsinlösen brukar centralhandelskammaren ansöka om att tingsrätten utser en god man. I Birka-fallet heter han Mikael Paul och är CGR revisor vid konsultbyrån Deloitte & Touche i Helsingfors.
Ville inte höja
Att säkerheten höjdes var dock inte hans förtjänst. Mikael Paul yrkade på samma säkerhetsnivå som Eckerö erbjöd.
I sin inlaga till skiljedomstolen konstaterar han att den erbjudna säkerheten är tillräcklig och att det inte finns belägg för ett högre belopp än det som Eckerö erbjudit.
Detta accepterade inte 26 minoritetsägare som representeras av juristen Marcus Måtar.
Enligt Måtars beräkningar borde säkerheten istället vara 8,3 miljoner euro. Att den gode mannen inte kommit fram till samma siffra tycker de missnöjda minoritetsägarna är så allvarligt att de genom Marcus
Disciplinära åtgärder
Måtar kräver att centralhandelskammaren vidtar disciplinära åtgärder mot Mikael Paul.
-Jag tycker det är så pass allvarligt att Mikael Paul inte följt aktiebolagslagen utan gått emot dem vars intressen han skulle bevaka. I övrigt vill jag inte kommentera desto närmare utöver det som står i inlagan, säger Marcus Måtar som för övrigt agerar både som jurist och minoritetsägare.
I inlagan hävdar han att:
Mikael Paul istället för att ta fram bevis som stöder minoritetsägarnas krav på en högre säkerhet "tvärtom försökt bevisa att (Eckerös) erbjudna pris är det rätta och därmed vidtagit åtgärder som står i konflikt med småägarnas eget agerande".
han lämnat in "ett bristfälligt och direkt felaktigt" utlåtande till skiljedomstolen.
han räknat fel i sin analys av hur mycket Birka Line är värt. Vad gäller värdet på avskrivningar har "gode mannen räknat bort sig fullständigt", skriver Marcus Måtar.
För passiv
Att skiljedomstolen gick på minoritetsägarnas linje och höjde säkerheten till 8,3 miljoner euro visar att gode mannen inte hanterat sitt uppdrag som skulle kunna förutsättas, argumenterar Måtar.
I teorin ska minoritetsägarna inte behöva vara aktiva alls utan kunna förlita sig på att gode mannen bevakar deras intressen. "I nu pågående inlösningsärende är det emellertid oroväckande klart att den aktiva minoriteten behöver vara mycket aktiv", skriver Måtar.
Mikael Paul tillbakavisar kritiken och förklarar att han är mycket förvånad.
-Det är synnerligen exceptionellt. Jag har aldrig varit med om något liknande tidigare.
Korrekt värdering
Sin värdering av Birka Line tycker han var korrekt.
- Sedan har skiljenämnden gjort en självständig bedömning utifrån vad jag förstår är uppgifter från aktiva minoritetsägare.
Han har ännu inte beslutat hur han ska svara på kritiken.
-Det gör jag om jag blir ombedd av centralhandelskammaren.
Eckerö har meddelat att man vill bemöta skiljenämndens beslut. Svaret ska lämnas in senast 18 juni. Därefter har minoritetsägarna och gode mannen fram till den 9 juli på sig att svara på bemötandet.
Petter Lobråten