Ålands ombudsmannamyndighet noterade i fjol 13 procent fler kontakter och ärenden än året före. Av 690 ärenden gällde 218 hälso- och sjukvård och 105 olika former av socialvård, enligt Ålands ombudsmannamyndighets verksamhetsberättelse.

Antalet ärenden som rör socialvården har minskat jämfört med tidigare år, framför allt gällande barn, medan antalet som rör vuxna är på oförändrad nivå.

Klientombudsmannen noterar att antalet missnöjen inom socialvården där barn är klienter i fjol nästan halverades jämfört med 2022. Det är specifikt missnöjen med barnskyddet och tidigt stöd för barn och familj som har minskat. Här noteras en halvering även för missnöjet med barnskyddet.

– Vi har aktivt strävat efter att förbättra verksamheten och att samordna insatserna mellan våra verksamhetsområden. Det är ett kontinuerligt utvecklingsarbete som aldrig tar slut, säger Susann Peltonen, områdeschef för tidigt stöd barn och familj på Kommunernas socialtjänst (KST).

Hon framhåller att KST inte alltid känner till vad ärendena gäller, eftersom man inte får feedback på grund av sekretessbestämmelserna.

– När det blir skriftliga anmärkningar bemöter vi kritiken om vi vet vem de gäller. Det är naturligtvis positivt att missnöjet minskat, men man ska komma ihåg att alla klienter inte tar kontakt.

Färre klagar på vården

Antalet ärenden hos patientombudsmannen låg i fjol på samma nivå som året före. En mindre del gällde rådgivning och information, medan merparten 179 stycken, gällde missnöje med hälso- och sjukvården. Året före var antalet 182.

I 153 fall rör missnöjet Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), varav 72 gäller vård eller behandling, 48 bemötandet och 28 fall brist på information. De flesta missnöjen avser medicinkliniken, kirurgkliniken och primärvården. Missnöjet med vård eller behandling har minskat märkbart från 2022, medan missnöjet med bemötande har ökat väsentligt.

Minskningen för vård och behandling kan i viss mån förklaras genom att en ny kategori, missnöje med medicinering och ordination lades till i fjol, påpekas det i rapporten.

Sämre bemötande

De patienter som är missnöjda med vården har upplevt att de har fått fel vård, inte fått en vård av god kvalitet eller inte fått ta del av vård som patienten enligt egen uppfattning borde få ta del av. I vissa fall misstänker patienten en patientskada i samband med vården.

Missnöje med bemötande kan innebära att patienten upplever att vårdpersonalen och läkare inte har tagit patientens sjukdomsproblematik på allvar, inte lyssnat tillräckligt på patientens beskrivning av problem i relation till sjukdomen eller saknat kunskap om sjukdomen så att patienten upplevt sig ifrågasatt. Patienter har även uppgett att bemötandet från personal har varit oprofessionellt.

Ålandstidningen har varit i kontakt med chefsläkare Jun Nagamori, som inte vill kommentera rapporten innan han hunnit läsa den.