Geväret som Ulf Grüssner lät göra om till en fredssymbol har fått en internationell dimension.

Ukrainas nationalmuseum med inriktning på landets historia under andra världskriget (National Museum of the History of Ukraine on the Second World War) har ingripit för att försöka förhindra att vapnet förstörs vid en fällande dom mot Ulf Grüsser (se bakgrunden intill).

Generaldirektör Yurii Savchuk skriver i en anhållan till landskapsregeringen att museet dokumenterar det pågående kriget, och att man har gjort detta sedan den ryska invasionen inleddes. Mer än 12.000 krigsföremål har samlats in tillsammans med muntliga vittnesmål, fotografier och videomaterial. Dessa föremål utgör grunden för utställningar som museet haft i Ukraina och i 15 andra länder.

I brevet nämner han flera av museets internationella utställningar, varav den senaste öppnade i Armémuseum i Stockholm i mitten av februari.

Unik historia

Yurii Savchuk skriver att museet har uppmärksammats på att en finsk medborgare ställts inför rätta för skjutvapenbrott och att en fällande dom kan resultera i att skjutvapnet destrueras. Enligt honom ligger det i Ukrainas intresse i fall ett vapen som man anser har ett kulturellt och historiskt värde hotas att förstöras.

Han skriver att man har förstått att geväret, som tillverkades 1916, användes under Finlands frigörelse från Ryssland och i kampen mot Sovjet under det finska vinterkriget. Gevärets unika historia gör att man betraktar det som ett kulturellt och historiskt värdefullt föremål. Samtidigt om man till fullo förstår och respekterar den lokala lagstiftningen om skjutvapen hoppas och förmodar man att det även finns lagar om bevarande av historiska artefakter.

”Till ovärderlig hjälp”

I brevet uttrycks en uppriktig önskan om att förhindra destruering av vapnet. Yurii Savchuk ber om landskapsregeringens bistånd med att i stället överföra det historiskt värdefulla föremålet till museet i Kiev, där det kan bevaras för framtida generationer.

Han skriver att i museets utställningar kommer geväret att spegla de komplexa historiska realiteterna under 1900-talet, och förmodligen även åskådliggöra parallellerna mellan de finska medborgarnas kamp för Finlands självständighet och det ukrainska folkets kamp under samma historiska era.

I brevets avslutning står det att en överföring av geväret till museet skulle vara till ovärderlig hjälp för institutionen, som ett tillägg både till det stöd Finland ger Ukraina under den ryska invasionen och till den solidaritet som man i Ukraina upplever från det finska folkets sida.

”Glädjande och hedrande”

– Det är glädjande och hedrande att man vill det här i Ukraina.

Det säger Ulf Grüssner efter att han fått höra talas om krigsmuseets anhållan till landskapsregeringen.

Men så länge kriget och protesterna pågår skulle han gärna se att fredssymbolen får stå utanför det ryska konsulatet i Mariehamn.

Ulf Grüssner har inte ännu nåtts av informationen om det ukrainska museets förfrågan när Ålandstidningen ringer för en kommentar om saken.

– Oj, oj oj. Nu blir jag överraskad och glad, säger han när nyheten börjat sjunka in.

Vad säger du om att detta har tagit en sådan här vändning?

– Det är glädjande och hedrande att man vill det här i Ukraina. Det tycker jag att man kan gå med på efter att kriget är slut.

Så länge kriget pågår ser han gärna att monumentet får stå på Ukrainaplatsen.

– Jag önskar att vi kan ha det framför oss. Att man kan ge oss lite styrka så att vi orkar stå där alla dagar. Jag är mycket positiv till att man sedan, efter kriget, kan skicka det till Ukraina.

Det behövs en fredssymbol på Ukrainaplatsen, anser han.

– De som vill gå emot ett krig behöver förankra sin inställning i något konkret, som i statyn ”Non-Violence” som står utanför självstyrelsegården. Den visar att det inte ska krigas och skjutas så mycket som det görs nu i världen.

”Man har vänt sig till fel instans”

Om Ålands tingsrätt beslutar att geväret ska förverkas till staten är det staten som äger det. Museet i Kiev har därför vänt sig till fel instans, säger polismästare Johan Pawli.

Geväret som gjorts om till en fredssymbol finns för tillfället i den åländska polisens förvar. Om tingsrätten dömer att geväret ska förverkas till staten förs det över till vapenförvaltningen i Finland.

– Där förstörs det centralt, säger Johan Pawli.

Gällande det ukrainska museets anhållan säger han att den har riktats till fel instans i och med att man har vänt sig till landskapsregeringen.

– Om domstolen dömer vapnet som förverkat till staten är det staten som äger det, så fort domen vinner laga kraft.

Hur ska man i så fall gå tillväga?

– Jag har aldrig tidigare stött på det och jag vet inte vem man skulle rikta en sådan anhållan till. Sannolikt är det till Polisstyrelsen i riket.