Ett svenskt företag, Biopolymer products, har lyckats isolera ett enzym från blåmusslans fötter.
Enzymet, som är klisterliknande, ger ett 99-procentigt rostskydd. Det påstår i alla fall forskare vid KTH i Stockholm.
Blandar man ut det med nanopartiklar av ceriumoxid blir skyddet dessutom aktivt.

TEKNIK Jo, musslor har fötter. Som regel bara en, och de ser olika ut hos olika arter, men de finns.
100 kilo blåmusslor ger totalt 30 gram musselfötter, som i sin tur ger 2-3 gram musselfotsprotein.
Men det räcker. Ett gram av enzymet räcker till 100 kvadratmeter metallyta.
- Försök i somras visar att rostskyddet blev 99 procent, och att det dessutom blev bättre över tid. Det är helt unik, säger Per Claesson, professor i ytkemi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm till tidningen Ny Teknik.
Biopolymer products har precis gått över från labbskala till industriell produktion av enzymet.
- Vi har bland annat utvecklat en halvautomatisk musselfotskapningsmaskin, säger företagets vd Björn Strandwitz till tidningen.
Eftersom musslan använder enzymet för att fästa vid alla tänkbara ytor under vattnet är det vattenfast, och lämpar sig utmärkt för tillämpningar inom sjöfarten, enligt företaget.
Torbjörn Engman, musselodlare på (eller snarare strax utanför) Seglinge har aldrig hört talas om just rostskydd som musseltillämpning.
- Nej, det var helt nytt för mig. Det här är synnerligen, synnerligen intressant. Jag har alltid sagt att vi bara är i början av musselutvecklingen. Andra områden som har kommit till är som jordförbättringsmedel, och laxfoder efter tillsättning av vissa aminosyror. Annars är hönsfoder den viktigaste marknaden, säger han.
Engmans musselodling ska producera totalt 50 ton musslor under de två år det tar för en mussla att bli fullvuxen.
- Musslans livscykel är följande. Den leker med rom och mjölke. Det sprutas ut fritt i vattnet. Då befruktas äggen. När äggen kläcks är det en larv som kommer ut. Larven svävar fritt i vattnet i två veckor. Under den tiden måste den hitta en plats att fästa sig. Där blir våra växtnät ett konstgjort hem.
Det är väl där det här fästenzymet kommer in i bilden, det som skyddar mot rost.
- Jag kan tänka mig det ja. Man vet att de här fästfötterna sitter otroligt hårt fast. Fötterna går av innan de lossnar från fästpunkten. Det är det starkaste klister som finns i naturen.

Fredrik Granlund