Som Ålandstidningen berättade för en vecka sedan har Åland under det senaste decenniet rasat från att vara en de rikaste regionerna i EU till en medelmåtta. Det finns flera faktorer som kan skapa tillväxt, men entreprenörskap och nyföretagande är två avgörande beståndsdelar. När nya företag startas skapas tillväxt i ekonomin, och likaså när befintliga och redan lite större företag växer.
Åland som samhälle har en lång tradition av entreprenörskap och när det gäller nyföretagande sticker Åland ut i jämförelse med övriga Finland. Sedan 2008 har antalet företag på Åland ökat med fler än 600, och särskilt under de senaste åren har tillväxten varit hög.
271 företag
År 2022 registrerades 271 nya företag på Åland, vilket motsvarar knappt nio nya företag per tusen invånare. Det kan jämföras med snittet för hela landet som var 7,39 nya företag per tusen invånare. Kastar vi dessutom in antalet nedlagda företag i kalkylen blir skillnaden ännu större – och så har det genomgående sett ut under de tio senaste åren.
Men precis som för femton år sedan är ungefär 85 procent av alla företag på Åland i dag småföretag med 0-4 anställda. Tittar man i stället på företag med fler än 50 anställda så har de blivit fem färre sedan 2008. Inte ens en procent av alla företag på Åland har fler än 50 anställda, att jämföra med till exempel Gotland där tre procent av företagen är större än 50 anställda.
Företagsrådgivare Dan Westerholm säger att man sett en stigande kurva bland nyföretagande under de senaste åren.
– Vi träffar många nya företag och jag upplever också att fler och fler registreras. Men det stora flertalet är småföretag eller enskilda näringsidkare. Visst startas det också aktiebolag, men allt som oftast är syftet att försörja sig själv.
”Ab Åland”
Pratar man om Åland som ett aktiebolag som vill ha så många anställda som möjligt, och så mycket export som möjligt, säger Dan Westerholm att känslan är att det till och med avtagit något.
– Tanken på att växa och exportera är sällan den första prioriteringen för nya företagare. De bredare visionerna saknas ofta i startskedet vilket är synd. För få nya åländska företagare tänker marknad som är större än Åland, säger han.
Han upplever också att allt fler företag är tjänstebaserade, snarare än produktbaserade.
– Där kan man kanske göra en koppling till problematiken kring skattegränsen. Tjänster påverkas förstås inte på samma sätt som produkter vid import och export.
Också i en jämförelse med Sverige står sig nyföretagandet på Åland bra. På Gotland var till exempel antalet nya företag 7,2 per tusen invånare 2021, och med det ligger man på plats 61 bland Sveriges 290 kommuner.
Bättre än Sverige
Sett till bransch har flest nya åländska företag bildats inom finans-, försäkrings- och fastighetsverksamhet, följt av övriga tjänster och jord- och skogsbruk och fiske. Procentuellt har den största ökningen skett inom jord- och skogsbruk och fiske.
Siffrorna från näringslivets omsättning ger samma bild. Finans och försäkring, personliga tjänster, livsmedelsindustrin och primärnäringarna har alla åtminstone dubblat sin omsättning sedan 2008. Samtidigt har handeln och transporten, som omsätter mest, i praktiken stått still.
Hela näringslivets omsättning har ökat med 26 procent sedan 2008, men per företag har den sjunkit.
Många nöjda
Även företagaren Jan Erik-Rask, tidigare vd på Ålands Näringsliv och kontorsdirektör på Nordea, säger att få åländska företagare har som ambition att växa.
– Det har delvis att göra med att den åländska marknaden är avskärmad, vilket gör att vi inte har samma tillväxtpotential. Men framför allt finns det en attityd där man är nöjd och inte vill växa. Jag har varit i kontakt med flera sådana företagare både under min tid på banken och på Ålands näringsliv. Många nöjer sig med att ha det någorlunda bra.
