Hela det nordiska elnätet hänger ihop och balanseringen av det görs därför gemensamt. Kravet på vilka balansreserver som måste finnas tillgängliga sätts utifrån produktion och förbrukning, och därefter fördelas ansvaret enligt en fördelningsnyckel. Sverige har det största ansvaret av de nordiska länderna. Eftersom Åland hör till elområde SE3 är det åländska elnätet inräknat i det svenska ansvaret, även fast det i praktiken inte har någon betydelse exakt var i systemet reserverna finns.

Anna Jäderström är tf enhetschef för elmarknaden på Svenska Kraftnät. Hon var tidigare enhetschef för balansmarknaden under flera år. Hon är nöjd över det nya avtal som innebär att Kraftnät Åland kan köpa in balansreserver på Åland.

– Det betyder att även åländska aktörer får en chans att börja leverera stödtjänster. Det är också bra att en sådan förmåga byggs upp lokalt.

Överenskommelsen mellan Svenska Kraftnät och Kraftnät Åland beskriver hon som ett litet pilottest. Åländska aktörer har i och med avtalet inte möjlighet att delta på den svenska balansmarknaden, men det är målet på sikt.

– Vi hoppas på sikt att få till en samlad marknad för hela Norden där alla aktörer budar in på samma ställe. Att Kraftnät Åland kan köpa tjänster lokalt och räkna av det är ett bra steg, men den fulla potentialen når vi först med en samlad marknad. I dagsläget är det ännu inte möjligt bland annat eftersom det kräver en hel del it-utveckling.

I avtalet finns också vissa begränsningar, så Åland kan i praktiken inte förse elnätet med hur mycket reserver som helst.